måndag 17 december 2012

Himmel över  Berlin. Jag minns filmen, vet inte om jag tyckte den var så bra. Många av de här tyska filmhjältarna, Fassbinder, mfl, gjorde bra filmer, men fan vet om jag förstod dom. Paris-Texas, förstod jag den? Nej, men det var coola typer. Fassbinder kroknade ju tidigt.  Knark och elände.

Tänker på Tore Johnsson, den eminente fotografen som krökade bort sitt liv. Det fungerar inte med kröken eller pudret i längden. Det blir ankskit. Många i min genre krökar för mycket, för att inte snacka om artister, författare, spelar ingen roll. Håller inte i längden. Å andra sidan så är det ju kröken som gör att det lugnar ner sig lite i deras härjade hjärnor.

Det kan ju låta magstarkt att säga att de hade mått lika bra av vettig träning. Lagom, fin träning med några tokryck, så hade deras hjärnor också lugnat ner sig....

Ja, vad har man för det. då halva den svenska fotoeliten lägger sitt krut på att plåta folk som mår dåligt, som är söndertatuerade, eller om dom nu är någorlunda vid sunda vätskor, så drar man i spakarna som galningar för att få dom att se jävligt risiga ut.

Nej, lite träning tack.