Fredag o de samlade tankarna
Det här får bli veckans bild. Jag har plöjt igenom 25 pärmar, från de ursprungliga 75, kastat 50 pärmar med negg och det av den enkla anledningen att jag vill komma ner till något som går att sortera och är överkomligt att arbeta med.
Jag skannar, jag har skannat klart. På måndag går jag vidare. Nu har jag för sista gången gått igenom mina negativ, aldrig mer. När man skannar så finns det för mig två nivåer. De bilder som jag hoppas ska bli ikoniska, dvs mina 150 bästa bilder och de andra. Och de andra är familjebilder, flickvänner, ställen man bott på. Jag samlar ihop det också för det är viktiga bilder för familjen, men knappast någon annan. När det är klart väljer jag ut de bästa, ger dom en omgång i gestaltningen i PS och sedan är det klart. På måndag är det klart.
Den här bilden från 1973 kanske, eller 1971? Eller kanske 1970, är början på det hela. Jag bodde i en lya på två rum, hyra 245 kr månaden, kallvatten och värmen kom från värmare som man fyllde med fotogen. Väldigt fin lägenhet där ett rum var mitt labb och sk studio. Från där har det bara fortsatt.
Jag har svårt att formulera fotografi men jag kan blunda och förstå vad jag gillar för känsla. En slags magi och täthet. Det får inte finnas för mycket luft i bilden, den måste vara laddad, men ljus. Jag har märkt att nästan alla som laddar sina bilder går mot mörker, jag går mot ljus. Det är intressant.
Det är fredag. På måndag blir det något annat. Lev väl vänner.
Jag skannar, jag har skannat klart. På måndag går jag vidare. Nu har jag för sista gången gått igenom mina negativ, aldrig mer. När man skannar så finns det för mig två nivåer. De bilder som jag hoppas ska bli ikoniska, dvs mina 150 bästa bilder och de andra. Och de andra är familjebilder, flickvänner, ställen man bott på. Jag samlar ihop det också för det är viktiga bilder för familjen, men knappast någon annan. När det är klart väljer jag ut de bästa, ger dom en omgång i gestaltningen i PS och sedan är det klart. På måndag är det klart.
Den här bilden från 1973 kanske, eller 1971? Eller kanske 1970, är början på det hela. Jag bodde i en lya på två rum, hyra 245 kr månaden, kallvatten och värmen kom från värmare som man fyllde med fotogen. Väldigt fin lägenhet där ett rum var mitt labb och sk studio. Från där har det bara fortsatt.
Jag har svårt att formulera fotografi men jag kan blunda och förstå vad jag gillar för känsla. En slags magi och täthet. Det får inte finnas för mycket luft i bilden, den måste vara laddad, men ljus. Jag har märkt att nästan alla som laddar sina bilder går mot mörker, jag går mot ljus. Det är intressant.
Det är fredag. På måndag blir det något annat. Lev väl vänner.