JP bor med mig. Han är onelinersmästaren. En ung kille i slalomlandslaget. Fick åka en sväng med honom igår i sluschen och snöhögarna i WCupbacken. Shit pommesfritt. Dom där grabbarna och tjejerna på den nivån krossar bara. En slag bålgetingar som flyger fram över snön en decimeter över marken. Ohyggligt skickliga, men då man deppar över sin egen oförmåga brukar jag alltid tänka: det är deras jobb.
Sedan sitter JP och jag funderar över livet på kvällen. Det är fint med unga människor för de har ofta bra tankar, grejen är att komma till skott. Nu är det morgon och JP är och tränar. Jag ligger i sängen. Finns en anledning till att de blir så bra och andra mindre bra, om ni fattar.
Det är stiltje på bloggfronten. Alla bloggar jag läser går på halvfart, januari är en hård månad, en kall och fuktig månad. Det ljusnar snart. Jag mår bra. Jag vaknar med vissa bilder på hjärnan, väldigt intressanta bilder faktiskt. De håller mig igång.
JP, Jag och AB ska köra hårt i vår, sedan blir det sommar och ännu bättre. Lev väl.
Sedan sitter JP och jag funderar över livet på kvällen. Det är fint med unga människor för de har ofta bra tankar, grejen är att komma till skott. Nu är det morgon och JP är och tränar. Jag ligger i sängen. Finns en anledning till att de blir så bra och andra mindre bra, om ni fattar.
Det är stiltje på bloggfronten. Alla bloggar jag läser går på halvfart, januari är en hård månad, en kall och fuktig månad. Det ljusnar snart. Jag mår bra. Jag vaknar med vissa bilder på hjärnan, väldigt intressanta bilder faktiskt. De håller mig igång.
JP, Jag och AB ska köra hårt i vår, sedan blir det sommar och ännu bättre. Lev väl.