Jag tror jag ska säga det i hissen nästa gång jag åker med någon främmande, lite lätt och svagt, Kussimurran,,,
Annars då, så blev det regn det första dagarna på det nya året, men det ska väl lösa sig med tiden. Regn blir snö om det kommer tillräckligt långt uppifrån, eller hur?
Jag gick igenom mitt nuvarande läge, man måste ju göra det emellanåt och jag känner verkligen att det är text och bild som är grejen för mig. Såg Palmefilmen, det går inte att se den oberörd. Mordet på Palme är så förbryllande. Jag minns den natten, åkte taxi förbi mordplatsen, tystnaden och den klassiska musiken i natten. Jag kan fortfarande inte värja mig mot den natten, det mordet, ett mord som inte bara handlade om ett mord på en statsminister och en människa. Det var också et dråpslag mot demokratin.
Mordet på Palme är på något vis vår motsvarighet till amerikanarnas ångest då flygplanen dammade in i tornen i NY. Har man varit med om en sådan grej, så blir man förändrad. Om man går åt rätt håll, blir man allt mer mån om demokratin. Går man åt fel håll, börjar man yra om hämnd, vapen, diktatur, utrensning. Det viktigaste ändå är sorgen man känner över de liv som andats. Att man värnar livet i sin ömtåliga vagga.
Ett liv är kort, även om man blir 95, men livet måste alltid levas minns man lever. Jag har bestämt mig själv för att jag ska alltid försök vara intellektuellt vass, vara tänkande, ha humor och aldrig börja dricka för mycket. Så enkelt är det med det.
Kommentarer
Skicka en kommentar