onsdag 23 januari 2013

Ibland får man se mer än man tål. Igår kollade jag på tvn i tio minuter. Först det här sinnessjuka med barnen som ska utvisas, sedan det här med köttskatten. Jag vet inte vad det är med svenskar och kött. Det föreslogs för ett bra tag sedan att en skola skulle ha vegetarisk dag, inget kött alltså. Folk gick bananas. Hur kunde man bestämma något sådant. Inget kött?

Tänk efter, så farligt är det väl ändå inte? Det finns ju en ganska kraftig miljöaspekt i det hela. Hur ska man komma åt miljön när folk inte ens kan tänka sig minska på sitt köttintag?

Så kom inslaget om hur löneskillnaden mellan män och kvinnor fullständigt galloperar. Hur fan kan det vara möjligt? Problemet är precis inte nytt. Kanske det är dags att dra ett lönetak kring 40 000 kr och de över den summan för ingen löneförhöjning på tre år, samtidig som bonusarna dras in och ALLT läggs på de med de lägsta lönerna och på att utjämna skillnaden mellan män och kvinnor. Givetvis kommer det aldrig att ske och det är väl därför det snart blir väpnad revolution i det hör ojämlika landet.

Sedan kom GW Persson in i bilden. Han är bra o kul på många sätt, men jag pallar inte att se en levande död i rutan. Han är så förbannat fet att han kan kola i vilken sekund som helst. Se hur han rör sig, se hur  han andas. Jag mår rent dåligt av att se honom i bild. Varför tar han inte hand om sig?

Ja, det var tio minuter tv. Efter det bytte jag till en sportkanal. Där vet man ju vad man får..