Vi sitter där vi sitter..

 Vi sitter där vi sitter på fiket. Jojje kämpar med semlan, Kjell sätter sig försiktigt. Det är höften som värker. Jojje har svårt att svälja.  Vi tittar på honom. 

Ring ambulansen, säger han plötsligt och Kjelle och jag kastar oss på mobilerna.

En gång fick vi ringa. Nu garvar han plötsligt. Fan Jojje, du skrämmer ju skiten ur oss. 

Alla garvar. Vi är där vi är, i en slags grav fylld av väntan. Inte fan spelar det någon roll att du kutar omkring med stavar i snön. Biljetten är tagen och utdelad. din lucka kommer snart upp. 

Det är villkoren från dag 1 i livet. Biljetten är tagen, luckan kan öppnas.

Går hem och lägger mig i badet. Det snackas så jävla mycket men ingen kan utrycka sig. Vi vet att det blir förseningar med vaccinet. Säg det då för fan. Inget hymlande. Hatar sådant.

Hymmel. Det är något som politiker och fega människor kommit på. Älskar kirurger. Hur går det med det här, frågar man. Du har femton procents chans att dö, svarar dom.

Tack, säger jag. Det svaret ger mycket mer möjligheter till liv än hymmel. Man vill veta för att agera.

Den nya skorna jag köpte är snygga, de har lite olika färg på skinnet. Perfekt. Då vet jag vilken som är vänsterdoja eller tvärtom. 

Det är lite skrämmande att läsa om konsekvenserna av covid. Alla människor som går under ekonomiskt. Fy fan, vilket pris. Vi ska vara ohyggligt glada för att vi har det så pass öppet i jämförelse med andra länder. Kolla Frankrike, 1800, gå hem och sov. Och hjälper det mot spridningen? Verkar inte så? 

Vi ska helt enkelt ge fan i att gnälla. Sköt dig så löser det sig. Sedan att myndigheterna inte fixar biffen, det är en helt annan sak. Läste två mördande artiklar i DN idag. Först en liten tjej, vars far sitter på kåken för överfallsvåldtäkt och en virrig morsa som försökte ta livet av sitt eget barn och det nästan nyfödda barnet hamnar hos en familj och får det bra, kärlek och så händer det som man inte tror är sant. Farsan sitter fortfarande på kåken men han och mamman till barnet ska utvisas och den lilla ungen ska åka med, ska återlämnas till de här fullständigt värdelösa föräldrarna. 

Man blir ju galen. Man undrar om de som bestämt överhuvudtaget tänkt någonting?

Sedan nästa grej som är helt upprörande. Ålderdomshemmen som undersökts. Hur det saknats allt. Kunskap, språkproblem, utrustning, den ena grejen värre än den andra och detta nu i höst. Har man gjort något åt det som tog livet av så många äldre? Inte ett skit har hänt.

Ja, det är då man måste gå till fiket. Jojje får ner semlan. Kjelle äter en också och båda är magra som höjdhoppare i en OS-final. 

Vi säger hej, vi ses i morgon. Jag går till Pelikan och köper en lammfärslunch för 75 kr. Jag köper en till min fru också. Hon stönar då hon ser maten, men äter som en hungrig varg. Tusen kalorier, säger hon, tar på sig jackan för att promenera runt halva Stockholms län. Gott ska med ont fördrivas, eller var det tvärtom?