Drömjobbet
När jag var 17 var jag ganska klar över vad jag ville göra: Proffscyklist, rallyförare eller modefotograf-
Jag studerade till ekonom, men det var bara för att min far fått för sig det. Att jag skulle ha ett jobb som skulle leda någonstans.
Proffscyklist var jag för vek för. Rallyförare testade jag ett tag men varje avåkning kostade för mycket. Jag hade ju bil och körde bil från jag var 15 och det var rena turen man överlevde.
Modefotograf, gick inget vidare, drog till Paris 1969 och kom hem några månader senare. Ganska misslyckat, sedan såg jag Bressons bilder och hamnade rätt.
Jag ville också bli författare, men kunde inte sitta på samma plats mer än två timmar innan jag fick myror i benen och gav upp. Då visste jag ju inte att tex Simenon, som skrev över 300 böcker, sällan satt mer än två timmar innan han gick till bordellen.
Ja, men nu, idag, efter alla dessa år, vad skulle man vilja göra om jag bytte jobb. Skidguide kanske, eller vara nån som cyklade med snälla människor som inte kör för hårt. Man är kanske inte så intresserad av att jobba längre, eller...
