Torsdag...

OM vi säger att gårdagen inte riktigt var min dag, så säger vi så, men idag, då jag kollade på Michailis då han rev vår öppna spis för att vi ska sätta in en ny vedspis, så känner jag att man kanske aldrig ska snacka om jobba mer.

Helvete, sånt slit. Han jobbade nonstop från 0800 till 1600, ingen lunch, ingen fika, nada, bara stod och banka i betongen med en klubba, en borr, en klubba. Jag blev helt trött bara av att se på det hela.

Dessa arbetarklasshjältar som jobbar så hårt och tar så förbannat med stryk. Jag ser på killarna som jobbar med sten här på ön. De är ju slut i kroppen vid fyrtio års ålder. Det är liksom inte tegelstenar de jobbar med. Slit, ett grymt slit

Själv jobbar jag framför datorn, gjort två små böcker, ska gå in på den tredje nästa vecka. Som små berättelser om vardagen.