Old stuff in new times

Vi vaknade vid sju, som vanligt och när jag läser DN ser jag att de som kliver upp 0500 är lyckade personer. Man har en bit kvar tills dit, alltså. Sedan cyklar vi till en bergstopp. Det går bra men mitt ryggskott gör att jag knappt kan kliva av cykeln eller kliva på den, så då är det lika bra att låta den rulla.

Någon jävel körde på vår bil och jag vet vem, men ids inte säga något för hon är alkis. En buckla gör ingen sommar, eller som man sa förr, en geting för ingen sommar.

Jag har alltid älskat de gamla fotograferna. Bresson, Atgets, Smith, McCullin, Koudelka, Strömholm, Ed van der elsken,,,ja satan, fast de riktigt gamla ska det vara. På samma sätt är det med författarna. Jag saknar att glida in i en bok som förr, men det kanske kommer?

Jag tänker på förr, hur jag reste med en leica och en Nikon, 35 mm vidvinkel o 180 mm tele, thats all, sedan skippade jag allt mer telet. Idag, en telefon Mamma Mia, för övrigt en kanonfilm.

Den stora grejen är att baka ihop storien, att få in tyngden och det får men genom att via flera bilder, helst i bokform.

Ja, satan, bra jobbat, säger jag och bra jobbat säger min fru som precis satte punkt för en text hon skriver. Ja, då återstår väl bara champagnen, eller....