Här o där...
På Il Café har man höjt priset med fem spänn på min kaffe. Det gör mig förbannad. Samtidigt landar chefen med sin Porsche utanför. Jag blir inte mindre förbannad av det då jag tänker på kaffepriset.
I Saudarabien skulle den manliga bloggaren som dömts till fängelse och tusen rapp ha fått en ny omgång i dagarna med piskan, men han var tydligen inte i form för mer rappande just nu. Är det inte dags att knoppa av hela arabvärlden snart? Eller vad gör man? Tar till vapen? Hur hjälper man den arme mannen som inte gjort ett skit mer än typ skrivit en blogg och nu ska piskas till slamsor.
Det pågår just nu ett tredje världskrig enligt vissa. Det är Isis mot Väst. Isis infiltrerar i alla länder, bygger upp. Hur motverkar man det som kvinnan i Husby skrev om. Att hon inte får vara en modern fri kvinna för en massa skägg lägger sig i? Hur hårt ska svenska samhället sätta ner foten? Hur hårt kan man sätta ner foten? Hur snabbt eskalerar det och blir ett tydligt tredje världskrig?
Vem vet? Vem vet? Fast, vi måste snart ta reda på hur vi ska ha det. Det som pågår nu är inget val, det är en slags fördröjning. Jag säger som Slas sa en gång till politikerna: Säg vad vi ska göra så gör vi det. Kort sagt: Vi behöver en riktning, ett förhållningssätt som är demokratiskt och som leder till modern, jämlik demokrati och samhälle.
Ja, självklarheter.
Kollar en elevutställning på Kontrast. Fotografi börjar bli som musik. Folk är väldigt duktiga tekniskt, kan liksom spela på noter hur som helst. På Kontrast är nästan allt bra, men allt känns också oavslutat. Hjärtat finns inte riktigt med och de olika bildserierna känns oavslutade. Det är bra, det är efter noter, men det räcker inte.
Det sprutar plötsligt på mina fönster, våra nyputsade fönster. Någon idiot har kladdat på väggen och nu kommer saneringen. Tack för den. Blir till att putsa fönstren igen. Det är ju sånt som alla älskar att göra.
Vi lever i en otroligt spännande och hemsk tid. Det som sker i Spanien, med vänstern och det som sker i Grekland, är en slags antydningar om vad som sker. I Spanien lär det inte finnas något parti typ SD, trots att det verkligen har en vild invandring. Där snackar man mer om klass, inte hudfärg. Är det inte lite att fundera på? Klass, fördelning.... Bodil Jönsson skrev om arbetet. Hur det förändras? Hur vi förändras. Mindre arbete, mer tid till annat. Vad leder det till och hur ser vi på det?
Jag ställer frågorna idag. Till mig själv och till andra.
Nu börjar regnet falla. Jag kollar väderleksrapporterna på fyra olika ställen. De har alla olika svar på dagens väder. Kallas pluralism, men går det att lita på?
