torsdag 25 juni 2015

En tårta för livet

När man vaknar sex hinner man kolla på en del inlägg och läsa en del tidningar. Till min förvåning ser jag att den del gamla polare blivit Sdare. Det förvånar mig. De tror att Sdska vrida politiken rätt, som man säger. Är det inte så att väldigt många kommuner där Sd finns har svårt att få dom till mötena?

Om man tänker efter så var det invandrarna som sålde ut husen i Stockholm till bostadsrätter? Var de och är det dom som ligger bakom den här vansinniga renoveringsvågen och miljöförstöringen i stan där kök kastas på soptippen vartannat år? Är det invandrarna som bygger den här galna billeden genom stan?

Är det invandrarna som river Slussen, är det dom som sett till att vi fått alla dessa imbecilla apotek, som flyttar folk från landsbygden till storstan, som sett till att skolorna gått kräftgång, lärarutbildningen varit ett fiasko, att klasskillnaderna ökar hemult i Sverige, tror mest i Europa....

Det är mycket sånt man kan fundera på.

Är det inte så att dessa nya svenskar på sikt kan lyfta vårt land, många är ju välutbildade, andra mindre, men de fyller landsbygdens döda skolor med sina barn...

Jag säger inte att det är lätt, men det är en slags utveckling. Hade vi haft kvar det gamla, utan nytt blod, hade vi blivit en nation som känts som en surdegslimpa utan den perfekta stunsen.

Allt är på gott och ont, mest gott tror jag. Nu gäller det att suga tag i en del grejer, som att flyktingpolitiken måste bli statlig, kommunerna måste också lyssnas på. Vissa kommuner får det för svårt, medans andra, ja Ni vet vilka, de där kommunerna, där Filippa och Friends härjar, där skiter de ju nästan på sig om de ser en man eller kvinna men någon annan nyans i skinnet än deras lagomt blåblodiga vithet.

Den där jävla Filippa borde ställas inför rätta efter Karolinskafiaskot. Hur i helvete kan något få gå så åt helvete utan att nån får sitt huvud rullat i tjära. Det är ju inte klokt.

Det målas på Slussen. Jag är inte emot bra graffiti, men att måla Slussen känns som en skändning. Varför inte måla Slottet också. Det finns mycket väggar där. Skämt åsido. Både Slussen och Slottet förtjänar sin respekt för det är vackra byggnader, värda att respekteras och behandlas som något viktigt i vår stad.

Ja, hur gick det med det fotografiska idag? Det vart visst inte mycket? En snäll människa tyckte han inte behövde läsa böcker eftersom min blogg tänkte numera det behovet hos honom. Tack, men det vore ju hemskt om jag var den som stjälpte bokbranschen till slut.

En annan dag, blev jag stoppad av en man vid Renstiernas gata då jag var ute och cyklade. Jag läser din blogg, sa han. Och nu får jag se dig på cykeln.

Sånt värmer,sånt värmer.

Nu börjar solen röra sig. Dags att dra på sig cykelbyxorna. Min polare sa ett fint citat igår. " De första fem milen är de jobbiga, sedan glider man på ganska lätt".
Igår såg jag ett annat, som jag kan skriva under på, fast i min version. Agneta Pleijels nya bok. På baksidan. Jag ville bara tre saker...skriva, få vara ifred, få orgasm.

Mitt liv är lika enkelt.
Skriva/plåta
Skida/cykla
få orgasm varje dag

Bon dia, amigos, amigas,,,Solen är livet. Skuggan är vilan.
Sol e sombra. Som på tjurfäktning, Ni vet.