retro 91.

Naxos blev för mig ett sätt att umgås med mina barn, börja skriva på allvar och börja arbeta med mina bilder på ett nytt sätt. Att göra dokumentära bilder är svårt. Det finns inget ställe att publicera dom. Böcker och utställningar blir enda sättet. Böcker var och är ofta ett gratisarbete och utställningar var ännu värre. Jag gjorde en stor utställning på ett stor museum och fick inte fem öre i ersättning. Alla fick betalt, men inte jag. Det var det normala och så är det fortfarande.

Jag hade fått min garanterade författarpenning och vem som helst kan ju se att de bästa och mesta i utställningsväg görs av folk med ett slags statligt stöd. Det fungerar alltså med stipendier.