Rädsla och nyfikenhet.

Jag tycker man kan dela in livet i tre delar. Rädslor, nyfikenhet och drömmar. Jag har alltid levt mycket i drömmen och kanske nyfikenheten, men rädslan har alltid funnits som en tung, tung ryggsäck. Jag känner faktiskt ingen som är duktig och verkligen håller på som har förnekat sin rädsla. Jag minns Lundell som sa om sitt krökande och sin ångest, att nog var det jävligt, men också en intressant upplevelse. Eller Paolo Roberto som menar att man får välja på om man ska vara nyfiken eller rädd.

En gång i Göteborg höll Anders P ett fantastiskt föredrag där han förklarade att rädslan var en av hans verkliga drivkrafter. Ja, jag tror ingen är så modig som vi vill tro, men rädslan är något som man måste ta itu med. Den vanligaste och värsta rädslan är vardagen. Att allt ska vara likadant hela tiden. Att man ska gå på samma gator, vara på samma jobb, kanske få samma lön, det är en stor rädsla och en rädsla som grundar sig i tryggheten. Den skimära tryggheten.

Det är inget som säger att det skulle vara otryggare att inte ha ett jobb, eller leva på något annat sätt? Det vet man inte förrän man prövat. Grejen är ju att i nya situationer uppfinner man nya krafter och lösningar inom sig själv.

Jag har alltid varit en rädd människa, på alla vis, men jag har också inte stått ut med att vara rädd. Jag har gjort grejer ändå, därför att något inom mig sagt att de måste göras. Det är kanske hela grejen med mitt liv: Att något inom mig sagt att vissa saker måste göras. Att tryggheten legat i att förflytta sig mellan olika rädslor och ändå, i alla dessa förflyttningar, fortfarande denna eviga rädsla.

Livet är som det är, svårt att passera sina rädslor, eller rättare sagt, omöjligt att passera sina rädslor. En panikångestattack är som en orgasm. Det vrider om, och det planar ut. en slags katharsis, och på samma sätt är det med rädslor. Det skruvas upp, blir trångt och då gäller att andas, andas och andas, bara vara, se sig själv som den man är, en fjäder i vinden, släppa på skräcken, rädslan, le, se möjligheten, se möjligheten att omvandla rädslan till nyfikenhet, äventyr, en möjlig kyss eller ett fint samtal.

Som sagt: Rädsla kan bli allt med rätt attityd.

Sobol, länk till ett föredrag han hade i Nordic light.