Shit pommesfritt...

Min fru är upprörd. Hon har blivit inbjuden till en grupp som ska gå på stan och säga åt de som är äldre än 70 att de nog borde vara hemma. Jag tycker det är lite sött. Jag skulle nog bli lite lätt irriterad om någon kom fram o sa åt mig att jag skulle gå hem för jag ser gammal ut.
Min släkt, Gahnström, snart inte så många kvar. Tiden går och flygen till Grekland stryps, bara att sitta lugnt och vänta ut läget. Jag har sagt det förr: Det svåra läget är att försöka leva samtidigt som man ska hålla sig undan skiten, men troligtvis kan man inte hålla sig undan skiten hur länge som helst, så en dag blir man sjuk, men när blir man sjuk. Ja, så kan man hålla på.

Jag brukar få stryk av influensor, i och för sig så får jag dom vart femte år, mellan det är det vanliga bondförkylningar i maj eller december,,går som tåget, de kommer alltid samma tid. Vete fan varför, men så är det. Flunsa får jag nästan aldrig, mest beroende på att jag under så många år var i fjällen hela vintern, frös och var utomhus hela dagarna.

Ser att Inframe nu börjat med det här att hålla fototävling, exakt samma style som Lensculture hade, ett sätt att tjäna pengar. Totalt meningslöst för de som slänger in sina bilder och betalar 40 euro eller 50 eller vad det nu kostar. Egentligen skulle jag vilja göra en ny hemsida, Strömholm har en snygg, något liknade, men som jag säger och alltid sagt: Trots att det handlar om fotografi så är texten livsviktig. Det måste berättas och beskrivas något om fotografen, livet. Absolut inget teoretiskt tjafs utan mer som ett kafésamtal, på djupet men i en slags lätthet. Sveriges hittills bäste fotobeskrivare är ju Claes Gabrielson. Tyvärr har han lagt av. Min egen absoluta favorit är John Berger, inte bara för han körde tung mc då han var 75 utan för att han levererar ett slags äventyr i sina texter. Sånt är viktigt.