Samarbete med fluga
Jag läser Lydia Davis, Samarbete med fluga. Hon har fått fina omdömen, novellförfattare.
Jag har inte läst hela boken. Det jag gillar är formaten, kort och långt och riktigt kort. Jag söker former för att skriva själv.
Det jag inte gillar är hennes nerver. Nästan alla texter är nervösa, medelklasskvinna som är skitnervös för allting. Det finns inget som retar mig mer än sånt. Människor som ska vända på varje sten, som oroar sig för allting, som i varje läge försöker hitta problemet.
Ni vet den där typen som öppnar en konversation med " Hej, du ser trött ut", eller om man säger att man är förkyld.."ja, jag vet, alla jag känner är förkylda" och så får man höra om hela jävla släkten som ligger för döden i någon standardförkylning.
Jag vet inte, tror inte jag kommer att läsa igenom hela boken. Ska försöka, kommer att tänka på Slas, ibland har hon lite av hans slängiga texter. Grejen är bara att han är typ fem gånger bättre.
Jag läser en intervju med henne. Hon bor i något stort hus, fryser, klädd i arton tröjor och halsdukar. Typiskt en sådan där nervös typ. De är alltid klädda i fjorton tröjor och de är alltid oroliga för allting och de fryser alltid. Då de ska sova måste de han fem tröjor o lovikavantar på fötterna.
Själv brukar jag tänka: Hur fan vore det med lite utomhusliv, lite sk härdning, tex åka skidor några veckor om år i minus 20. Efter det sover man naken.
Nå, jag ska läsa vidare, hon måste ju få sin chans att glänsa.
Vad mer kan jag berätta? Froome, killen som vann TDF i år, har gjort ett fystest som blev officiellt. Fyrtio minuter med ett snittwatt på 425, och sista minuterna 545 watt. Jag kan säga att jag får inte runt pedalerna på en testcykel på 425 watt. Det är ju helt sinnessjuka värden. Så otroligt vältränad han är. Jag tar av mig hatten, måste omedelbart gå upp på vinden och hämta ner mina skidor.
Jag måste helt enkelt träna lite mer. 545 watt, räcker ju för att lysa upp ett helt hus och sedan läsa ut boken med den nervösa författaren.
Jag har inte läst hela boken. Det jag gillar är formaten, kort och långt och riktigt kort. Jag söker former för att skriva själv.
Det jag inte gillar är hennes nerver. Nästan alla texter är nervösa, medelklasskvinna som är skitnervös för allting. Det finns inget som retar mig mer än sånt. Människor som ska vända på varje sten, som oroar sig för allting, som i varje läge försöker hitta problemet.
Ni vet den där typen som öppnar en konversation med " Hej, du ser trött ut", eller om man säger att man är förkyld.."ja, jag vet, alla jag känner är förkylda" och så får man höra om hela jävla släkten som ligger för döden i någon standardförkylning.
Jag vet inte, tror inte jag kommer att läsa igenom hela boken. Ska försöka, kommer att tänka på Slas, ibland har hon lite av hans slängiga texter. Grejen är bara att han är typ fem gånger bättre.
Jag läser en intervju med henne. Hon bor i något stort hus, fryser, klädd i arton tröjor och halsdukar. Typiskt en sådan där nervös typ. De är alltid klädda i fjorton tröjor och de är alltid oroliga för allting och de fryser alltid. Då de ska sova måste de han fem tröjor o lovikavantar på fötterna.
Själv brukar jag tänka: Hur fan vore det med lite utomhusliv, lite sk härdning, tex åka skidor några veckor om år i minus 20. Efter det sover man naken.
Nå, jag ska läsa vidare, hon måste ju få sin chans att glänsa.
Vad mer kan jag berätta? Froome, killen som vann TDF i år, har gjort ett fystest som blev officiellt. Fyrtio minuter med ett snittwatt på 425, och sista minuterna 545 watt. Jag kan säga att jag får inte runt pedalerna på en testcykel på 425 watt. Det är ju helt sinnessjuka värden. Så otroligt vältränad han är. Jag tar av mig hatten, måste omedelbart gå upp på vinden och hämta ner mina skidor.
Jag måste helt enkelt träna lite mer. 545 watt, räcker ju för att lysa upp ett helt hus och sedan läsa ut boken med den nervösa författaren.