En dag i Åre eller kalla det årets julhälsning.

God knows.,säger man då man inte vet. Varför är natten lika lång som dagen? Eller är det dagen som är lika lång som natten?

God Knows?

Jag tror Gud vet.

Vem skapade fittans obändiga längtan efter en silkeslen, hård kuk mot sin livmodermun? Vem skapade kukens behov av att tränga in i det sammetslena, våta rummet där tiden stannat?

God knows? Gud vet?

Vi är gjorda för lust och arbete. Inte arbete och lust. Hela vårt system är inriktat på lust även om Påven tror något annat. 

God knows...

Åresjön glimrar en sista gång. En dansk kvinna talade med mig. Jag förstod inte mycket, men jag förstod tillräckligt. Hon mådde bra, helt enkelt. En kille åker i liften. Han är sjutton år. Han har åtta tumörer i sin kropp. Jag ser hans rygg då han försvinner upp mot berget.

Natten är lika lång som dagen. Eller var det dagen som är lika lång som natten? 

God knows?

Ett vackert leende i natten. Snett, med vita tänder. Randiga gardiner och drömska händer. Alla kalsonger är skitiga. Jag vet vad jag ska göra.

Ingenting står klart. Det finns inte ens en grund att stå på, men den kan byggas snabbt. Snabbare än jag tror. Det gäller att säkerställa negativet, som käre Strömholm sa. Sedan har man hela livet att bygga på resten. Alla historier har en själ. Det är grunden. Avslutandet är just genomförandet. Allt annat är av underordnad betydelse.

Jag kommer att avsluta det här snabbt när negativen är säkrade. Det är inget att oroa sig över.