fredag 25 december 2015

Juldagen 2

Först måste jag dra storyn om kossan. Berlin, förra året. Då bestämde vi ju att vi skulle flytta dit i våras, men så blev det inte. Kossan, stod på en mataffär och jag tyckte affären var skön, lite alternativ, billig, men då säger min tyska fru att affärn är som att gå  in på Urban deli på Söder, dvs svindyr och ganska trendig.

Hoppla, dagen har annars gått i vilans tecken. Det är många strider som kan utspelas kring julbordet och som man måste vila sig i form från.

Jag såg att jag vägde fem kilo från idealvikten för en snubbe i min längd. Nu jävlar, så intressant. Aldrig trodde jag väl någonsin att jag, detta smala skrälle, skulle väga över sin idealvikt. Fem kilo, kan man plocka bort det?

Intressant målsättning. Nu jävlar. Inga kakor på fiket. Och inga feta mellanmål.

Det kommer nu fyra kalla nätter. Känner vindarna, så härligt och det ska snöa i övermorgon. Ännu bättre.

Hittade en sajt med skidåkning för gammelgubbar, en ny teknik, som jag tyckte påminde mycket om den vanliga gamla med sladdsväng. Man kanske skulle skaffa sig en egen, säker stil som är snygg och ganska snabb.

Åka carving är svårt. Det finns knappt en svenne banan som åker carving, man måste nästan komma upp på tävlingsnivå för att kunna behärska det. De flesta åker rakt ner med lite halvsväng. Det är INTE carving. Tänk på ett C, så och lite till, ser en riktig carvingsväng ut. C, alltså mycket mer sväng än vad de flesta, (97 procent) håller på med.

Jaja, nu ska jag hitta på en egen pensionärsstil, lite Harald Harb, framöver. Snyggt snabbt och säkert men inte race och inte sladd.

Om det blir snö, vill säga. Breven hem, är det en bra titel på en bok? Ja, det är det.

Fint att komma på en rubrik till en bok innan man ska skriva den.

Så är det, nu är det dags frö den grym serien, Weissensee...kanon alltså.