DN och F concept
Johan Bergmark är en riktig människa. Han svarar och förklarar vad han tycker och varför han tycker så. Heder.
De andra hukar, gömmer sig. Skäms de?
Hur svårt är det att förklara varför man handlar på ett sätt? Man tror väl på vad man gör? Det är väl inget att skämmas och gömma sig för?
Jag känner sorg över att det svenska fotoklimatet blivit sådant. Skrämt, skamset, räddhågat, osolidariskt. Det har varit så länge, men nu har botten gått ur.
Det är dags att skapa ett nytt fotoklimat. Ett som handlar om solidaritet och konkurrens. Det behövs en motpol till Fotografiska. Ett eller fler ställen dit fotograferna kan slussa sina bilder. Nu sitter alla och hopps på att få komma ner till Bromans. Det fungerar inte. Fotografiska gör sitt, men de måste ha konkurrens annars sprider sig rädslan som en löpeld bland de svenska fotograferna.
Eller rättare sagt, den har redan spridit sig. Den vanligaste ursäkten att vara med i F-concept är att man vill vara kompis med Bromans och få ställa ut på Fotografiska. Det är en förståelig tanke, men man måste tänka längre, se till att ha lite integritet och inte bli ett slags lealöst kräldjur.
Fotografiskrået är redan så lealöst. Om jag skulle publicera en del meil jag fått ifrån kamrater i fotoskrået under mina debatter med Fotografiska skulle ni häpna. Det märkliga är ju att då det kommer till att få stöd offentligt skiter dom på sig. Man vill ju få ställa ut.
Fotografiska gör sitt, fotograferna ska göra sitt, men jag är tveksam till det. Om man skulle hårdra utvecklingen från sjuttiotalet till nu så försvann alla diskussioner om varför, det politiska innehållet och vad det är man vill ha sagt, till en salig blandning av inredning på tegelväggen i villan till fredagsmys med Fjellis på Fotografiskas veranda.
Det har varit en snabb och brant vandring neråt. Det är dags att tänka till.
