Sol och vår

Min son Alex, mitt på golvet på Brännkyrkagatan. Solen slog in och den träffade honom som en meteor. Ibland måste man titta länge på bilder, mycket länge, för att få dom i sig.

Den stora konsten med bra bilder är att de tål att tittas på. Om o om igen och de blir aldrig sämre, snarare tvärtom. De blir ikoniska.

Man måste gratulera tjejerna i skidåkning. Vilket race de gjorde. Imponerande. Årets svenska idrottsinsats på länge, kanske?

Jag tycker det är tråkigt nu. Man kan skylla på mycket. Dåligt väder, dåliga nyheter, tråkig stad, jag är inte fjorton länge, det finns massor men lika förbannat tycker jag det är tråkigt. Att se på sport är ett sätt att hålla sig vaken. Ett av de få. Det bästa för allt är sex och motion. Det borde skrivas ut som medicin åt folk, åt alla.

Min polare skrev på Fejan om något som jag håller med om till 100 procent och det är att det presenteras inga alternativa lösningar. Ta en sådan enkel sak som sex timmars arbetsdag? Eller fundera kring medborgarlön på allvar? Eller hur tänker man sig få bukt med konsumtionen nu då det till och med står klart att elen räcker inte om ett år eller två och då har vi inte ens börjat ladda bilarna med el.

Hur ställer man sig till att det inte finns några transportlösningar för landsbygden? Det som känns absolut mest underligt är varför folk ska stressa ihjäl sig på jobb då det liksom är en ond cirkel som bara gör att vi konsumerar mer mänskligt kapital, mer mänsklig hjärna och förstör vår jord ännu mer. Vem kommer med den gordiska knuten, frågan om varför vi ökar då allt leder åt fel håll. Varför vi inte minskar, så vi får några alternativ att leva i?


Populära inlägg