Den möjliga enkelheten....

Polarn vid Atlanten blev förförd av Ansel Adams. Det är lätt att förstå. Jag har länge haft en lust att köra tio stycken printar 70/100 cm, naturbilder, eller bilder av enkelhet, som utställning. 

Ett tyst ställningstagande.

Adams hade som många ett häftigt hus och ett läckert labb. Bara det kan ju få en att gå igång på det mesta. Moderna fotografer som jobbar digitalt kan liksom inte inspirera en. Hur läckert är det att kolla på en fotografs labb och labbet är en jävla grå Mac som har photoshop i sig. Man får inte någon större orgasm men kolla på Eugene Smiths labb, eller Ansel Adams, gubbar med massor av skägg som står i lokaler som stinker av känsla och äventyr.

Ja, så kan det vara...det var på fredag kväll, sedan kom lördag morgon, med de sedvanliga nyheterna. I morse var det väl inga överhuvudtaget mer än att det ser kärvt ut med vaccintilldelningen. Ja, det kan man gott säga.

Jag återvänder till Ansel Adams, hans bilder och den kanske mest inspirerande bilden är ju den då han står på flaket på sin "Jeep" med storformataren och plåtar något berg. Han hade ju lyckan att få arbeta med sin son också. Strömholms söner tar ju hand om hans bilder, utan Joakim och Jakob hade inte Strömholms bilder överlevt. Det är inga museer som är speciellt villiga att ta hand om gamla bilder. De har varken resurser eller tid och därför är den här digitala åldern så viktig i den aspekten. Vem som helst kan gå in på den här bloggen, gå till arkivet och plocka fram stories ända tillbaka till 2013. Jag började ju med bloggen 2006 men raderade den mellan 2006 och 2012, tror det var uppåt 3000 inlägg. Annars kan man gå till min Insta, mickepberg och se en massa bilder. Kollade just Ernst Haas på Insta, överlägset bra fotograf. 

Tänk om Strömholm hade skrivit blogg, typ vaknade, kallt som fan i Paris, tror jag lägger mig och sover till efter lunch,,,han var ju en nattmänniska, ville helst inte bli störd före lunch,,jag tror inte han hade fått ihop så många rader, faktiskt.

Jag har aldrig haft några problem med att skriva eftersom jag aldrig sett någon större skillnad på politik, privat, fotografi, sport osv,,jag bara skriver,,det är som ett flöde som bara rinner på, som att sätta på eller stänga av en kran med vatten. Man får vara tacksam.

Vad kan jag säga om livet annars? Tre veckor innan man blir vaccinerad. Är som ett upplopp där man helst inte ska snubbla. Jag är en dålig människa då det kommer till att avsluta, för precis som det ska avslutas brukar jag bli ointresserad. För mig är allt över i samma ögonblick som jag avslutar en grej, då är jag redan inne på en annan. Avslutandet är bara ett måste för annars var det ingen idé att starta, men när punkt är satt är jag helt ointresserad av vad jag gjorde eller gjort. 

Därför tycker jag det ofta är hopplöst att prata om det jag gjort, det är inte intressant, bara ett satans rabblande. Nå, tillbaka till Adams, han var verkligen en fotograf som väntade på stunden, på ljuset, på det rätta ögonblicket och sedan hjälpte han ju till med rödfilter och storformat. Så enkelt kan det vara.