Himlens mörkrum, del 1 och 2, ett veritabelt mästerverk

Jean Hermansson, Nils Petter Löfstedt, har skapat ett mästerverk i de två filmerna Himlens mörkrum. Jag brukar inte tappa fattningen men det sjöng verkligen i min kropp då jag såg den senaste, del 2, på Svtplay och jag kände en sådan sorg över att Jean aldrig fick se detta fenomenala genombrott som Petter skapat åt honom, genom hans bilder. Jean var ju ganska ledsen på slutet att han aldrig fick sina bilder att lyfta bland allmänheten, men Petters idoga arbete har gjort det här till en skatt, en oumbärlig del av arbetarklassen. Jag har aldrig sett något som så tydligt beskriver och berättar och berättat på ett sådant fantastiskt sätt om arbetarnas vardag.
Jean och Torgny Schunnesson gjorde fina filmer, Arbetets döttrar tex och Jean jobbade också med skrivare som Jens Nordenhök, Arvid Rundberg, Folke Isaksson och andra.

Världen är också liten. Jean gjorde sin första bok med min frus far, Arvid Rundberg. Petter kom till mig någon gång år 2000 och hjälpte mig med min stora utställning på Nordiska museet och jag minns att jag tänkte: Det där var en jävel på att jobba, han kommer att gå långt. Jean och jag hade under många år, långa telefonsamtal vid 7-tiden på morgonen. Då hade Jean plöjt alla europeiska tidningar av klass och krävde att få diskutera.

Men, det viktigaste kvarstår Jeans bilder i Petter och hans brors skickliga filmande och genomförande har skapat en helt unikt dokument i den svenska arbetarhistorien. Det är är nog det högsta  beröm man kan få som filmande berättare.