Aida Chehrehgosha

Fotografen Aida Chehrehgoshas utfall igår skapade ju en viss turbulens. Jag kan förstå det men jag har också känt att det här ögonblicket hängt i luften ett bra tag, i alla fall de senaste åren. Vi är inte så många fotografer i det här landet som kan ta åt oss, fem,s ek stycken kanske, och jag är en av dem. Alltså fotografer som plåtar människor, kvinnor och män nära, och publicerar våra bilder.

I dagens läge tar jag inte så mycket naket, eftersom jag sällan finner det relevant för min fotografi. Mina nakenbilder är mest historiska, gamla, men jag kan även ha ett visst bryderi med dom. Jag publicerar tex aldrig flera nakenbilder bredvid varandra på bloggen för det känns sunkigt, utnyttjande. Jag tror inte kvinnorna på bild skulle gilla det. Jag säljer ju mina bilder för ca 3000 kr styck och ofta säljer jag inte mina nakenbilder för jag kan ibland tänka: Varför ska hon hänga naken på någon annans vägg? Vill hon det?

Det är en hel del att tänka på, helt enkelt. Precis som om jag läser om min favoritförfattare Henry Miller så kan jag känna att hur bra boken än är, så är kvinnoskildringarna out of date, känns jävligt sega och sunkiga. På samma sätt tror jag det är med nakenhet på bild. Vi lever i en annan tid, det har gått snabbt på slutet och skildringarna av nakna kvinns, sex, kanske måste göras på ett annat sätt? Fråga mig inte hur, kanske är det blicken som ska förändras? Kanske ska vi fortsätta som vanligt ? Det är i alla fall en sak som verkligen är värd att fundera på. På samma sätt kan man fundera över utvecklingen av bildspråket i våra berättelser. Jag behöver bara gå till mig själv. Vi blir allt mindre humanister och alltt mer råa, okänsliga, i vårt berättande. Den nya tekniken, de allt mer råa printarna, driver oss mentalt bort från den humanistiska känslan som fanns hos tex Kertez, Danny Lyon, osv,,,Man kan ta Ed van der Elskens bok som jag skrev häromdagen. Det är en ytterst grym bok, men den är plåtad väldigt humanistiskt, därför är den så älskad.. Idag plåtar vi allt mer ickehumanistiskt, råare...och jag ställer mig frågan: Är det nödvändigt? På samma sätt ställer jag mig själv frågan: Hur riktar jag min kamera mot det andra könet? Hur undviker jag att exploatera det andra könet?

Jag bara ställer frågan. Tycker man att man gör rätt, fortsätt som alltid. Tycker du gör fel, ändra på något, men för oss alla gäller, att från och med idag, kommer vi också att få stå till svars för våra handlingar eftersom Aida Chehrehgoshas utfall satte upp oss på scenen för belysning.