Jills veranda 2
Miles i lurarna. Var ute på fiket, träffa Misha som har en ny fotogrupp på gång. Nu ska alla från hela Sverige få vara med. Jag går till det här fiket för de har gratis skorpor till kaffet. Sån är jag, lyssnar på två brudar med ett öra. De snackar bostäder. Jag tänker på Jills veranda och Kristian Gidlunds liv. Idag lever vi i en slags tro att vi alla ska bli hundra år. Vi tror att en doktor ska fixa våra krämpor så vi kan hasa oss över 80-årsstrecket. Hur många lever ett bra liv efter 80? Inte många. Jag träffar många män som rasar totalt efter sjuttio, hur de blir efter 80 ska vi inte snacka om.
Min polare DrP , säger alltid att ge fan i doktorerna och min lilla erfarenhet av doktorer ger honom verkligen vatten på kvarn. Visst, det är bra att gå till doc om man brutit armen, svårt att fixa själv, men det andra, blodtryck osv, ja, de sitter bakom ett skrivbord, det tas blodprov, han eller hon, hmhm, kollar i skärmen, skriver ut något som alla andra med samma sjukdom, typ blodtryck, får. Jaha, vad fan var det? Var det en doktorsinsats? Så fan helller.
Det är en grej. Den andra är att doc kan inte göra så mycket. Det mesta är självhjälp. Att gå till doc innebär också en annan grej. De sätter igång en oro inom en med sitt hummande. Man hade mått lika bra utan att få veta resultatet. Det är möjligt att man dör fem år tidigare, men då har man levt med flaggan i topp, kuken i fittan och haft några härliga bakfyllor utan att oro sig för något som doktorn hummat om.
Ja, visst är jag utvecklingsfientlig? Hahah, Miles i lurarna gör en giftig. Visst, langa hit en medicin, men låt oss inte inbilla oss att doktorn kan fixa läget. Hen kan reparera oss, men det mesta är självhjälp, träning och tro på livet, göka, dricka, äta någorlunda sunt och inse att medelåldern är faktiskt inte hundra år. Kanske också inse att livet inte är så kul efter 80 om man käkar en massa mediciner som gör att man vinglar då man ska gå på muggen.
Sartre blev 75. Hemingway, 62, Miller 93, Strömholm 83, Bresson över 95, Kertesz 95, osv,,fotografer tenderar att leva länge, men det beror nog på allt fix de fått i sig i mörkrummet. En fotografs lungor är en silverskål från Scanfix.
Miles lirar på. Jävlar så bra det är. Katten rusar över golvet. Han gör så då han ska skita. Helt sjuk i huvet. Inget snack om den saken.
