torsdag 17 november 2016

Monrise in the shadow

När regn blir vinter. Mina strofer kommer som vindilar i öknen. Det svalnar av, liksom. Jag har inte dragit upp gardinen, vet ändå hur det ser ut ute. Ibland sover jag i mitt arbetsrum, en smal bänk där alla mina bilder ligger under mig. Jag tycker om den sängen.

Utställningen rullar på Galleri Korn. Sista dagen, fint värre. Det är en mycket bra utställning, precis som Framed på Kontrast. Men utställningar i den här världen, vad kan man begära? Man kan se dom på två sätt: Att man gör dom och att kanske någon får en livskick. Resten är lätt konsumtion, att folk passerar på sin söndagspromenad till fiket, för fika måste man ju göra någonstans. Strömholm sa en bra grej om kameror och fotografer. Kameran och hundar är lite samma sak. Det är en sak man tar med sig ut på söndagspromenaden.

Blev intervjuad av värsta fotoblaskan i Latinamerika. Blir nog bra, på min hattiga spanska. Kan sluta hur som helst. Vi får se.

Förr i tiden blev vi fotografer intervjuade. Verkar vara lite av den varan numera? Jag minns fortfarande texten man skev i Camera om Strömholm, kanonbra eller om Strömholm 1977 i Foto, eller någon fin intervju med Anders i Foto. Har man slutat intervjua fotografer?  Är det bara Fujifilmreklam som kallas intervjuer numera?

Nån borde ju snacka med Elofsson om hans fina bok och Bogrens bok och en djupintervju med Johan Bergmark och Hannah Modigh osv,,,men det ska vara låååååånga intervjuer. Nån borde anställa mig så skulle ni få se på fan. Jag försökte ju betalt för att åka till Arles en gång. Nobben, men så skrevs det ju inget heller om den underbara sommaren. Vet ni att Arles fotofestival och Tjurrusingen i Pamplona sker nästan på samma dagar? Tänkte väl det. Ni fattar ju vilken text det hade blivit.

Nåja, dricker lite mer kaffe, denna Gudadryck, och sedan ett långpass på gymmet. Grabbarna snackar redan om nästa säsong. Gäller att tjuvträna, helt enkelt.