Nu börjar nästa fråga ställas. Den viktiga frågan. Hur ska vi få stopp på kriget, krigen? Hur många år har de här krigen hållit på. Läste att hur mycket människor som helst dött i Afrika och Syrienkriget bara fortsätter att pågå. Man tycker det skulle vara enkelt för FN att dra ihop ett gäng krigare och åka ner och görs slut på skiten och införa en slags demokrati.
Men, det är det inte.
Det regnar, Klockan är halv nio och polarna börjar flockas på Il cafe. Det är schysst att ha ett fik att vandra till på morgonen. Läser Pascalidous fantastiska text från Aten. Tzipras och hans partis fullständiga sammanbrott. Från att lova en grej till att det blir värre än värst. Det totala sveket. Även om jag är vänster så måste jag ju erkänna och vara openminded och vänstern har gjort grymma misstag. Tzipras gjorde något vansinnigt. V gjorde något helt idiotisk då vissa började förneka att det var förtryck av vissa kvinnor i vissa förorter.
Man måste ha ett öppet sinne, tro på det man ser och hör, men också kunna vara kritisk och självkritisk. Det är något med den hör flyktingvågen som irriterar mig. Inte att de flyr eller att de kommer hit, utan mer att alla andra länder verkar bara vara en transportsträcka för att folk ska komma till Tyskland eller Sverige. Givetvis är det det största beröm ett land kan få: Att alla vill koma hit och tror på vår modell, men hur fan vore det om några andra länder skärpte till sig också och erbjöd flyktingarna framtid.
Vad det gäller de övriga EU-länderna, de som kommer från forna Öst, så tycker jag gott man kan slänga ut dom ur EU, men troligtvis faller EU ändå. Snacka om att vilja sno åt sig av kakan men inte ge tillbaka. Vi fick billig arbetskraft då gränserna öppnades. Fråga alla polarna som renoverat kåkar och lyor med arbetskraft som kostat hälften av de svenska. Snacka om dubbelmoral.
Nåja, nu vill katten in. Måste kliva upp och släppa in fanskapet.
