Mina böcker
Min älskade fru var ganska trött i morse då hon gick till jobbet. Modernt arbetsliv kan vara tungt. Någon frågade mig om mina böcker. Man kan dela in min bokproduktion i före och efter internet.
Mina 18 första böcker gjorde jag på klassiskt vis, på förlag. De finns att köpa på olika antikvariat. Jag har själv några ex av Istället för drömmar, 350 kr, Naxos svarta nätte, 300 kr och Skogsnäs, 200 kr. Resten är slut.
Internetböckerna på Blurb, kan Ni kolla igenom om Ni går ner till länken Blurbböcker längre ner på sidan. Tror det är tolv böcker. Det finns också en del länkar till böckerna i ett tidigare blogginlägg för någon dag sedan.
Vi du läsa så ska du köpa Historien måste berättas, sjuttiotal, Spanien,, Dagar utan mening handlar om 90-tal, sedan skrev jag en bok som heter Erstagatan, 2000-tal, alla dessa på Blurb. Jag har ju också skrivit Fotograferna och den får du leta upp på antikvariat. Jag skrev också en bok från Grekland för ett år sedan, Greece diary och slutligen Betraktelser.
Resten av böckerna är med betoning på bild. I många av mina böcker finns det längre texter, som i Skidboken i våras och i Naxos svarta nätter och i mina gamla böcker som Retro och Istället för drömmar.
Affe hade ett inlägg om att man förbrukar bilder på nätet. Det är ju helt klart att en bok är en bra ingång, men det är ju bara struntsnack att folk säger att bilderna ska vara nya. De bästa bilderna är de man tittar på om och om igen. De blir Klassiker, sätter sig i hjärnan. Jag kan återupptäcka en bild hur många som helst. Är den bra, riktigt bra så är det som att lyssna till sitt favoritmusikstycke. Känslan tar aldrig slut. Att se en massa nytt ger jag inte mycket för. Det är bra att det produceras nytt men det betyder ju inte att det betyder något. Det som betyder är att det sätter sig i skallen på en, typ en gammal Bresson, en gammal Strömholm. Även om de upptäckte säg 10 nya Strömholmbilder i morgon så finns det inget som säger att det är intressantare än de jag redan sett tusen gånger. Nytt betyder ingenting. Det enda som betyder är kvaliteten. En kvalitetsbild kan du se tio tusen gånger och den bara växer. Häromdagen såg jag Koudelkas bild på killen med vingarna i en amerikansk tidning. Jesus, vilken bild, jag återupptäckte den.
Det stora problemet med bild är ju att så många inte beaktar kvaliteten i sina bilder, att de inte låter dem verka klart, plockar fram de bra bilderna och sedan låter tiden ge dem sin rättmätiga platina och styrka.