tisdag 13 november 2012

Skickade min bloggbok till Blurb, sitter nog gott. Nöjd i alla fall och fick hem en annan, hemlig bok jag gjort, som kostade mig tusen spänn att göra. Mycket nu, blev i alla fall klar och drog ut på en löprunda
Jag gillar inte att jogga för mina knän ger mig en svag känsla av att de inte tycker om löpning, så därför tog jag ut stavarna och bestämde mig för att bara köra uppför. Backen upp mot Sofia kyrka. Körde backen upp i gräset, genom löven fem ggr. Jesus, fick inte åt mig andan och sprang en kort, två kilometers runda för att slappna av, kom tillbaka till backen och tog den en sista gång.

Skulle jag inte ha gjort, började nästan krampa, fick inte åt mig luften. Otäckt, i min ålder har man inte samma lungkapacitet som  en ung människa och jag fick lätt panik. Tänkte att nu åker jag på hjärtsnurp, men tog mig långsamt hemåt. Varje gång jag andades så kändes det som om det var för lite luft. Jag kände igen symptomen, har haft de förr, men bara i löpning.

Shit, kom hem och vilade, tog en dusch och sedan kändes det bra. Skönt,,,

Jag har ägnat en hel del tid åt Bresson. Jag förstår varför jag gillar honom. Han säger rakt på sak att han/vi, är priviligerade. Att vi ska försöka göra det bättre för andra. Hans bilder är fyllda av skönhet, närvaro utan att gå över gränser. På något sätt tror jag fotografin kommer att gå tillbaka till hans förhållningsätt. Att vi ska försöka göra tillvaron bättre för andra och att vi inte ska gå för hårt fram då vi tar våra bilder. En slags humanism, helt enkelt.

Och sedan blir det som vanligt, att vi behöver något annat, något mer aggressivt, något mer, mer,,,, och så rullar det på och så kommer det att rulla på, slutsatserna av det får Ni dra själva,,,