Från min generation.

Det är ett jävla kacklande om SD på nätet och nassarna får bara allt mer röster. Jag förstår varför och mycket, väldigt mycket, handlar om en underlägsenhetskänsla. Man slår uppåt och då de självgoda medelklassarna på fejan osv kritiserar SD så blir man ännu mer stärkt i sitt klasshat och så har SD fått några röster till.

Miljöpartiet är ett typiskt medelklassparti. På dom röstar bara de som har utbildning, jobb, råd att äta surdeg, eller hur? Lite så som jag skulle ha snackat o tänkt om jag varit kvar på samma läge som då jag lämnade Sundsvall 1969. Förbannad var jag, mest förbannad var jag på alla Stockholmare, medelklassare, överklassare, alla dryga jävlar osv,,,de enda jag gillade var äventyrarna och så blev det som det blev också,,,,

En av mina ljuva ex ringer från Gotland. Hon och några till har dragit ihop ett lokalt initiativ. Man har samlat ihop bilder av en skog, fått en massa bilder och hade nu vernissage. Fin grej, tänker jag, men hur många når dom?  Jag är ju missnöjd om jag inte når hundra tusen personer med mina grejer. Plötsligt inser jag ju att hennes grej är rätt. de har kul, det händer något, det är så det ska vara.

Det var så då jag började plåta. Man drömde om något, man ville nå ut, det fanns ingen siffra där det var okej med publik eller ej. Det enda som betydde var att man gjorde och att det var roligt, något skedde. Bra jobbat.