torsdag 15 november 2012

Jag vandrar i natten, SD-idioterna har gjort bort sig rejält. Det är något nytt på gång. Jag har sagt det förr. Nu kommer något att ske, det kan gå fortare än man tror. Nu gäller det att vara vaken, för i krislägen sätts fantasin och de nya idéerna på plats. När det krisar finner man nya lösningar.

Vi, många sitter i ett skruvstäd. Inte jag så mycket eftersom jag nekat ta lån hela livet. Jag har alltid sökt den billigaste lösningen. I alla fall, dagen hade en slags sorg. Israel börjar banka på i Gaza på sitt fruktansvärda sätt igen. De fick tre man dödade, fruktansvärt men svaret blir 13 döda direkt på Västbanken. Hela situationen är ohygglig. Överallt, nästan i alla fall, kommer man överens. Sydafrika, Libanon, Nordirland, men den här förbannade konflikten bara fortsätter.

Jag har börjat plåta på gatorna. Det är roligt, det som slår mig är ändå hur långsamma kamerorna med autofokus är.  Jag var mycket snabbare då jag körde manuellt med Nikon eller Leica. Trist, jag får uppfinna en ny arbetsmetod, köra manuellt på vissa grejer och byta till autofokus snabbt för andra.

Livet är bra, det är det utan tvekan. Vilken är dagens mest intressante författare? Houllebeuq? Han beskriver livet som en fallande skala. Man föds, man kan inte göra ett skit åt livet, man dör. Det är lika bra att supa och knulla, ha kul, må dåligt bli allienerad, sedan dö. Är det tidens tecken?