Griniga gubben vaknar på fel sida

 En gammal bild från Mullvaden 1978, sommar, sista sommaren innan det var över.

Jag måste erkänna att jag vaknar med en slags vanmakt. Först läser jag om republikanernas möte, hur de säger att de ska stödja Trump vad han än gör. Det handlar bara om att stödja honom. Det känns som en jävla bananrepublik. Det är fan outhärdligt att läsa. 

Var tar förståndet vägen?

Sedan fortsätter jag till min andra käpphäst. Region Stockholm som fortsätter att varsla på Karolinska osv. Jag står fan inte ut. Minns ju hur det lät innan pandemin. Hur folk låg i väntrummen och det var totalt kaos, man hann inte med någonstans och nu ska man fortsätta skära ner. Vi ser ju hur det har gått med de här vaccineringarna, testerna, osv, de flesta har väl gjorts på privata mottagningar, enkelt jobb som de privata tjänat stora pengar på. Ta bara att betala 2000 kr för att göra ett enkelt test och får ett skrivet intyg, 2000 kr, samtidigt som landstinget betalar dessa privata aktörer för varje grej de gör. Det är något som är helt fel.

Jag säger igen: Var tar förståndet vägen? Samtidigt ställer jag mig den stora frågan: Vem fan röstar för att få sådant samhälle? 

Trött och vanmakt. Det är ordet. Man behöver inte snacka med en idiot, men det här handlar ju om viktigaste samhällsfunktionerna. Det är inget man kan springa ifrån.

Den tredje knäcken är min franskgrekiske fotograf på Serifos. Tycker verkligen om mycket hon gör, svinduktig, men nu har hon också börjat som så många gör med att bara plåta sig själv och köra den där boomeranggrejen. Vad är det med människor som ständigt måste ta selfies och kasta upp på Insta. Jag vet en del kamrater, som varje dag publicerar sig typ fem till tio ggr om dagen med olika selfies. Jag blir lite störd, faktiskt. Jag tappar lite där. Och med tappar så menar jag att jag saknar lite integritet. 

Nej, är jag grinig? Fan, vet?  

Värmen är tillbaka och det handlar om att det inte blåser. Så fort det avtar med blåsten så har jag 30 grader i skuggan, men nätterna börjar bli underbara. I natt frös jag och vaknade men då hade We satt på acn utan att jag märkt det, den är ju ljudlös och plötsligt var man en fiskpinne medan We låg som en smält fiskpinne under två lakan. Ja, så kan det också vara.

Den här veckan är den sista för den grekiska turismen. Man kan säga att de har misslyckats totalt. Turismen har till 90 procent varit grekisk. På hela sommaren har jag inte sett en svensk eller norsk, någon italienare och några fransmän. Inte en tysk heller utan bara greker men nu börjar de lämna ön. Grekiska turister är ganska jobbiga. Det är de enda på ön som inte kan gå, de måste köra bil till allt och därför kommer de flesta med bil och allt proppar igen. Nu åker de och stränderna börjar öppna sig igen.

Det är märkligt att se hur greker ofta behandlar servicepersonal på krogar osv, väldigt ofta är det mycket otrevliga mot dom som serverar. Jag vet inte varför, man tycker det skulle vara tvärtom, man snackar samma språk osv, men det kan ju vara förhållandet storstad/ landsbyggd. Påminner mig om min karriär som skidfotograf. Vet inte hur många gånger man suttit på ett matställe och typ tre stockholmare kommer in och beter sig som svin. Eller då jag bodde i Spanien och det kom svenska sällskap på krogen. Då gick jag, ofta kunde de helt enkelt inte bete sig som folk. Ofattbart att se.

Nåja, tider förändras, eller gör de kanske inte det?