Det blöta golvet

 Vissa dagar. Det blev en sval natt. En natt där jag hoppades få sova gott, vakna pigg för en skön cykelkörning. Jag vaknade efter en halvhyfsad natt. Det blåste starkt genom myggnätet, jag frös nästan och somnade om. 

Vaknade igen, fullt med vatten på golvet i köket. Det blev några timmar på knä i köket med allehanda husmorstips över hur man ska knäcka en propp i röret, men det verkade vara svårare än så. Det tog mig fyra timmar att komma dit, tre burkar med bakpulver och en flaska vinäger, salt, halleluja, men insåg till slut att det behövdes ett proffs, en redig borr och kanske lite golvbrytning.

Det var då jag började deppa och kraften rann ur mig. Inte blev det bättre av att grekerna är totalt vimsiga då det gäller corona. Ett sådant jävla tramsande, en dagen si, andra dagen så. Nu blev det nya regler för svenskarna, igen,,,,för vilken gång i ordningen? Nu ska vi och flera andra länder ta ett prov 72 timmar innan vi reser, snacka om stress och snacka om pengar. Ett prov kostar 2000 kr typ och samtidigt mörkar grekerna vilt hur många covidfall de har, låter folk komma hur som helst och sedan slår man till helt hänsynslöst med inskränkningar, typ stängda krogar osv.. Plötsligt ska krogarna stänga 00 på natten, sedan ska det vara mask på affärerna. Sedan, hela tiden något nytt och till vilken nytta. Det fattar vem som helst att de skulle få mer fall om de öppnade upp landet, det var ju valet mellan att tjäna lite pengar och ingenting. 

Om ni tycker den svenska covidhanteringen var rörig, så kolla in det här. Jesus, Grekland har jättebra läge, lågt smittade, lite döda osv,,det är ju ett land där folk knappt reser någonstans, kanske i Balkan, men de har svårt med social distans och det får man nu betala för. Det stora flertalet smittade som kommer är inte turister utan greker själva som går på partyn, bröllop och krogar. De kunde gott släppa in mer turister men se till så grekerna själva jobbar mer på distansen och handtvätten. Det här masktvånget bedömer jag mer som en psykologisk grej, Om man ser hur maskerna används så kan man ju börja förtvivla. 

Vi satt på fiket, vårt gång och en naturfotograf dök upp och han skulle prompt träffa mig. Han skakade hand med mig och min grekiske vän och där började parodin. Efter fem  minuter försvann min grekiske vän ut på toan för att tvätta handen han skakat hand med, några minuter efter det gick jag ut och tvättade händerna av samma skäl. Naturfotografen satt kvar och tog en cigg till.

På kvällen fick jag tag i en rörmokare och dagen blev äntligen en skön kväll. Det finns hopp, det finns alltid hopp om man inte ger upp och det gör vi väl inte?