Fotomässa och The Killing

Jag besöker Kontrast och kollar på David Hurns bilder. Dom är fina, lätt positivt nostalgiska, väldigt fina kopior, lite som förr. Mr Hurn är 80 bast och mycket trevlig. Vi har ett fint chatt innan jag går ner på bottenplan och kollar på  madame Thompsons bilder. Fina de också, färg, ser ut som Agfachrome 64 en gång i tiden. Lite rödbrunt, bra berättat.

Kollar lite på bilder från Fotomässan. Ser hur tråkigt ut som helst. Påminner om en slags förlegad gubbröra med karlar som står och klämmer på 600 mms telen.

Kvällarna ägnas åt The killing, en serie på Netflix. Det är ju sjukt bra, så psykologiskt bra och man hamnar i diskussioner med sig själv om vad och hur. Och ett av temana i serien är de urusla morsorna. Det är en serie där det mesta går snett, som alltid, men där också kvinnorna, morsorna, är helt urusla föräldrar. Det enda de gör är att arbeta och ungarna får ta all skit eftersom ingen bryr sig om dom.

Mycket stark serie, bygger på den danska serien Brottet. Vi ska tydligen strax möta Danmark i fotboll. Jag vet inte, men det känns som om vi redan har förlorat. Varför det?