En del bilder minns man. Den här tog jag 1967, på klippstranden nedanför vår sommarstuga. Jag hade börjat plåta på allvar och det var mode som gällde. Silano, Hiro och grabbarna var mina idoler. Det skulle sluta med att jag gjorde en misslyckad tid i Paris som modefotograf innan jag upptäckte Cartier Bresson och blev den fotograf jag är idag.
I alla fall, för att impa på tjejen, som jobbade i en klädbutik i Sundsvall, hade jag lånat polarns Volvo P1800. Det första jag lyckades med var att köra ut den på sandstranden och fastna. Det tog en timme att skotta sig loss. Jag var ganska coolt klädd, hade en slags skinn över axlarna, var skäggig och hade pilotbrillor.
Till slut kom vi igång med plåtningen. Det blev några ganska schyssta bilder. Jag minns att hon tyckte inte det och att hon var förbannad för att hennes shorts sprack i grenen.
Ja, Herre Gud, jag vet inte vad som skedde med henne, mer än att hon blev sur på mig, och att jag drog vidare, till Uppsala, sedan Paris och därefter några sköna år i Lund med reportagegruppen Grupp Fem.
I alla fall, för att impa på tjejen, som jobbade i en klädbutik i Sundsvall, hade jag lånat polarns Volvo P1800. Det första jag lyckades med var att köra ut den på sandstranden och fastna. Det tog en timme att skotta sig loss. Jag var ganska coolt klädd, hade en slags skinn över axlarna, var skäggig och hade pilotbrillor.
Till slut kom vi igång med plåtningen. Det blev några ganska schyssta bilder. Jag minns att hon tyckte inte det och att hon var förbannad för att hennes shorts sprack i grenen.
Ja, Herre Gud, jag vet inte vad som skedde med henne, mer än att hon blev sur på mig, och att jag drog vidare, till Uppsala, sedan Paris och därefter några sköna år i Lund med reportagegruppen Grupp Fem.
Kommentarer
Skicka en kommentar