Perspektiven

 Ofta när jag klev ut ur porten på Erstagatan stod den här bilen där och såg tung och rostig ut i solen.

En sådan bil är en omöjlighet idag. Jag vill ha en bil, funderade på att köpa en bil eftersom jag avskyr kollektiva färdmedel och enda sättet för mig att göra något utanför mina kvarter är att cykla eller köra en bil.

Billigaste begagnade elbilen kostade nästan 300 000 kr. Detta till en man som aldrig betalt mer än 20 000 kr för en bil.

Bara att ge upp alltså. 

Idag var världen stålgrå. STÅLGRÅ.  Bäste polarn på sjukhus, några andra i liknande situation och jag ont i knäet. Läste en deckare på 479 sidor. Poeten, hette den, Michel Connely. En del av de här deckarförfattarna kan verkligen skriva. 479 sidor på en dag. Blev inte så mycket annat gjort.

Bilen, tror det var en Cadillac. På den tiden konstnären Bengt Lindström levde hade han en Cadillac som vi körde.Jag minns den tydligt då bromsarna bara tog på ena sidan.

Så många bilar jag ägt och ingen kostade mer än 20 000 kr, de flesta under 10 000 kr och de höll och gick lika bra som de nya.

Man undrar bara,,,,

Är det någon som känner som jag, att det är något i luften som jag inte kan sätta fingret på...men vad? Såg en polare som gick med i Instagram ....hahaha, nu, när skiten håller på och packa ihop. Insta måste väl vara det mest döfödda mediet som finns för närvarande,,,Jag har gett upp Insta och jag har gett upp fejan även om jag publicerar mig där, men jag läser ingenting längre. 

Det är något som tagit slut i de medierna. Jag väntar på ngt nytt.

Jag måste vara världens sämsta familjefotograf, kanske är det därför jag är så bra,,,mina bilder kan kallas, familjen med de bara knäna.

Och så kommer bilbilden... Vi köpte en bil av en snubbe med samma namn som mig i Naxos. Bilen vi köpte skulle betalas svart och skattas svart och reggas svart,, allt skulle vara svårt enligt typisk grekisk sedvänja. Då fick vi låna en jeep i ett halvt år medan  vår skrotbil skulle reggas svart, köpas svart osv,, den här kärran vi lånade gratis i ett halvt år låt som en burk med lösa muttrar i en plåtlåda. Skramelholk, men vi körde och vi var glada. 

 

Det var då. Nu är det grått som fan och snart jul.