Märkliga tider

 Vinter i Monitsia.

Denna märkliga tid. Jag måste erkänna att jag tappar greppet allt oftare numera. Att jag känner en slags meningslöshet som jag sällan känt förr. Att den känslan accelererat med åldern.

Ta bara känslan av att vakna. När man var ung vaknade man med ett ryck. Vad hade dagen i sikte? Jobb, tämligen oviktigt? Planer, nåt party, lite skönt sex,,,,nu då, man vaknar och undrar vad nytt jävla idioti man ska behöva höra om, typ ungen som skulle skiljas från sina föräldrar och skickas ut ur landet.

Står inte ut, liksom. Det är ingen hejd. Man tar slut.

Plockar fram några bildtidningar som ligger under bordet, kollar i dom. Att någon överhuvudtaget kan säga att fotografiet går framåt faller på sin orimlighet då man kollar i dessa tidningar. Fantastiska bilder, texter, layout. Jag kan i dagens läge inte hitta något som ens når till knäskålarna på dessa tidningar.

Jag menar, om det hade gått framåt, så hade vi ju haft något som man bara längtade efter att få se i någon form. Ärligt talat. Vad längtar du efter att då se i dagens läget? VAD? Ta tidningen ETC, då den kom, man visste inte hur snabbt man skulle få tag i den. Idag, man kanske skulle skrolla lite i mobilen. Oj, en influenser som köpt en ny handväska. Jag svimmar av lycka.

Nej, fy fan, vad irriterad jag är.

Dessutom har jag ont i höften. Hur många år ska folk vänta för att få göra en höftoperation? Alla måste ju se hur det ser ut?

Kry och co dränerar sjukvården. Jag har tex två polare som åkt in akut, suttit typ 14 timmar och sedan åkt hem för de ORKAR inte sitta där längre. Det är ju galenskap. Helt sjukt. Spelar ingen roll vad som sägs, man ska få vård inom max två timmar. Punkt slut.

Ja, satan. Ordet stan innehåller allt jag avskyr. Mest avskyr jag AI, artificell intelligens. Detta att typ du säger till en dator: Ge mig en text om hur det är att segla en segelbåt över Atlanten och några sekunder senare spottar den ur sig en text som du i värsta fall kan publicera ngnstans. Det är ju inte klokt.

Nog om det. Nu ska jag bli snäll, men det är svårt att finna någon mening i livet då allt blir sämre. Det finns inget ställe i samhället där det går bättre, är mer spännande osv

Litteraturen är sämre

Fotografin är sämre

Maten är sämre

Bostadspolitiken galen

Sjukvården i kollaps

Moralismen är värre än någonsin

Miljön är under attack

politikerna är ett jävla skämt.

Skolorna är en katastrof

Sj, tveksamt

och lägg märke till en sak: NÄSTAN ALLT DET HÄR BEROR PÅ POLITISKA BELSUT.

Annars var bullarna goda idag och kaffet var okej också..

Trevlig söndag