Kattmagi...

 

Katter är magi. För någon dag sedan dök det upp en vacker katt på vår gård. Till skillnad från alla andra vilda katter var det en verserad liten dam med hack i örat, dvs steriliserad. Hon var så säker på sig själv, la sig mitt på gården och ville inte riktigt sticka fastän  jag sprutade vatten på henne.

Skopelitis, vår sk huskatt, ett satans monster med en del fina egenskaper, gillar att kramas, men mest slåss, och det gör hon hela dagarna då hon försvarar reviret.

Jag tänkte att nu smäller det, men vad gör Skopeltitis? Jo, hon rullar sig på stenarna framför den nya lilla söta damen med hacket i örat.

Jag tycker vi har nog med katter även om den här verkar vara en sådan som har normalt storstadskattsbeteende, så tar jag den i en korg och vi kör bort henne långt ifrån vårt hus.

Sedan är den saken löst. 

Två dagar senare då jag kommer ut på gården, så vem ligger där i behaglig majestät?.  Jo, hon med hacket i örat. Hon har lyckats trixa sig hem till oss igen. Fråga mig inte hur, men hon är här och Skopan fortsätter att kråma sig framför henne.