Staden mellan bergen
Det finns en tung suck i luften. Den ende som verkar pigg är han som en gång i tiden hade sportaffär. Han är ovanligt pigg.
Jag tillbringar två dagar utanför Stockholm och jag är helt slut. Det här långsamma tar knäcken på mig. Att gå på stadsgator utan människor är svårt.Den här stan, precis som många andra, har flyttat alla sina små butiker utanför stan, till någon håla där man säljer allt i stora lador, med namn som Ikea, Lidl osv,,,ni vet vad jag menar?
Jag sitter där jag sitter. Panik i två dygn, sedan får jag resa hem till Stockholm. Då jag kommer upp vid Medis, det är några kvarter hem till Skånegatan, så är det många halvgalna typer ute. Jag älskar dom, det rör sig åt alla håll. Jag kommer att tänka på kaféerna i Pireus, klockan sju på morgonen. Då allt rör sig.
Men, nu vet jag det. Att i Sverige kan jag bara bo i Sthlm, det måste röra på sig. Det andra alternativet är Naxos, det har både rörelsen och stillheten.
Sommaren är på avslut, det porlar av röster utanför fönstret och jag kollar på Stones spelning i Paris i år. Det är ju helt otroligt vad bra dom är, 80 år och spelar skjortan av det mesta man kan höra i Sverige. Kunskap har kanske ingen ålder? Kollar sedan på Harry Dean Stanton, som blev 91 år. Det är filmen Lucky som är helt underbar. Om jag får välja att åldras på något sätt, så får det bli som han. Han lever ensam men han har ett starkt socialt nät, morgon, middag, kväll och då är det inte familjen utan polarna.
Det tyckte jag om.
Kommentarer
Skicka en kommentar