Tidig morgon...

Det är så här jag tror bilderna behöver bli framöver. Skitiga, som motsats till allt tvättat idag. Konstig natt. Drömde att jag måste flytta, fick ny lya och när jag sov första natten ser jag att den inte har tak, men konstigt nog regnar det inte in och är inte heller kallt. Sedan byter jag den mot ett hus vid en sjö, eller om det är i skärgården, tio meter till vattnet där jag kan kliva ut och åka skridskor direkt. Konstigt nog så faller det så mycket snö första natten på vintern att huset blir översnöat och jag får gräva mig ut genom ett fönster och blir isolerad i flera dagar, men det gör inget för jag har Bullens korv i skafferiet.

Tolka det här ni. På Naxos forsätter det vackra vädret. Ulf A trivs fint. Han sköter om huset och katterna medan jag planerar den nya boken, den nya filmen och den nya utställningen.

Jag brukar tänka på David Alan Harvey, på hans insta osv. Han är lite äldre än mig, 73, tror jag, och han genererar fantastisk dynamik, hans workshops är fyllda med unga, eller medelunga kvinnor och män som vill utvecklas. DAH är en grym fotograf, men han väljer ämnen som får publik, som skapar energi. Det finns mycket att lära av honom. Jag tror, eller för mig, är det viktigaste att jag skapar en energi där unga kommer med. Det är dom som ska påverkas.

Det är ett problem det här. Att bli gammal alltså. Jag nekar att gå o sätta mig på ställen som Kupan, osv, ställen som befolkas av äldre människor och anledningen är enkel. Jag vill ha en annan energi, en yngre, en som gör att jag följer tiden bättre. Jag har ingen lust att se mig själv som gammal, pensionär osv, jag vill vara levande, sökande, uppfinningsrik. Ett annat problem, på tal om ämnen, det är dessa anonyma gatufotobilder. En gång på 10 000 bilder hittar du en bra. Jag har sagt det förr och säger det igen. Ingen är just intresserad. Jag tror man måste ringa in ett ämne, typ kyssar på tunnelbanan, eller Mariatorget, eller våld på stan.Till och med Cartier Bresson, den överlägset bäste gatufotografen, har koncept i alla sina projekt. Han väljer område och plåtar länge. Koncept, område, tror jag är livsviktigt. Ta Doisneaus, bilder. De bästa är från ett eller två områden i Paris förorter. Han gör något genomarbetat. Koudelka, Zigenare, Exile, Muren, bara konceptuell fotografi. Eller ta Gerry Johansson som nu verkar vara i Spanien, han visar fem bilder, skitbra. Samma uppbyggnad i bilderna, en gemensam nämnare i bildbehandlingen, strävar efter samma känsla. Det kan bli något.


Skitigt, var det. Jag håller på och försöker plocka bort mig själv från Insta osv, försöker bara visa vardagliga bilder, helt enkelt av den anledningen att jag är ganska trött på att se barnbarn, tårtor, maträtter. Det finns faktiskt folk som visar vad de äter hela dagarna och de TROR att vi TYCKER det är intressant.
Det är kanske därför jag gillar att bo i skogen? Vem fan vet vad som gäller?