Hur många tidningar läser du? Jag ställde frågan till mig själv. En, jag läser DN på morgnarna några dagar i veckan. Inga andra tidningar.
Nu snackar jag om papperstidningar. Annars läser jag många tidningar på nätet.
Hur många papperstidningar jobbar jag åt idag. Inga, det finns ju inga att jobba för, allt går ut på nätet och allt som går ut på nätet blir gratis.
På sjuttio och åttiotalet jobbade alla fria fotografer jag känner åt ett kluster av tidningar. Det var tidningar som alla unga läste på den tiden, vänstern, tidningar som man längtade efter att få i sn hand. ETC, var ju den stora bildtidningen, sedan fanns 299, 399, Kannibal, Schlager, Arbetaren, Fib Kulturfront, Ny Dag osv,,,det var de tidningarna man alltid kunde sälja ett jobb till och där det satt begåvat folk på redaktionerna.
Martin Kroghs farsa, Torbjörn Krogh satt på Arbetaren, Donald Boström var bildchef på Fib osv, osv. Det var ett väldigt brokigt tidningsliv och fotograferna hade massor med beröringspunkter. Om man gjorde ett jobb så kunde man alltid få det sålt på någon av dessa tidningar och sedan sålde man bilderna över arkivet. Jag minns hur mina Sydafrikabilder gick på arkivet. Hur bra som helst.
Idag finns några av dessa tidningar kvar, men ingen läser dom. Alla är på nätet, ingen är speciellt intresserad av bild. Idag finns bara en bra tidning och det är Filter, men det är ingen tidning för en fotograf som sysslar med samhällsjournalistik.
Förr betalade dessa vänstertidnigar lika bra för ett jobb som tex DN. Det var ingen större mening att publicera sig i DN mot tex Arbetaren. Idag är ju bara DN kvar men hur mycket frilansmaterial köper dom? Inget i princip.
Tiderna har förändrats. De alla som läste papperstidningar, som i sin tur ledde till att vi kunde överleva på våra reportage och våra arkivbilder, är nu på nätet. Det har i sin tur lett till att alla vi som jobbade med reportage, berättelser, har fått ändra inriktning, syssla med konst, utställningar, hitta marknader där våra bilder kan köpas eller säljas.
Som sagt: Hur många tidningar läser du? Om du inte köper dom och läser dom så kommer inte heller fotograferna att kunna berätta om livet på ett fördjupat sätt. Den andra lösningen är att ta betalt på nätet.
Det är svårt, det är den gordiska knuten. Dessutom går det knappt att presentera fotografi på ett vettigt sätt på nätet.
Som sagt, lös den gordiska knuten så kan den berättande fotografin få en plats på parnassen igen.
