- Jag är så varm, måste svalka mig.
Tar tre muggar och häller över sig. Kvinnan som sköter depån ler lite snett och säger till honom.
- Skönt, men det var saft.
En annan gubbe dyker upp på damcykel och korg, har kört från Nyköping, fyra mil.
- Började klockan sju i morse, men har fikat på vägen.
- Är du veteran, frågar jag. Hur gammal är du?
- Nittio, svarar han och hoppar på hojen igen.
Vi ligger på Sibrobadet och gonar oss. Det känns som semester, går vidare till loppisen, men inget att fynda. Tar en fika på Baggetorps vandrarhem, ett fika som borde klassas som mordförsök. Något så uselt har jag nästan aldrig sett.
När jag kör hem tänker jag på John Berger. Jag skrev om honom för en vecka sedan och nu såg jag att Gabrielsson också skrivit om denne Berger, som nu är 86 år och förra året donerade sextio års arbete till ett museum.
John Berger lever ett liv som påminner om Strömholms, Ett liv som är mitt ideal. Först tillbringar man många år i staden, i det sjudande kulturlivet, sedan flyttar man till bergen, havet, isolerar sig lite, skapar sig en verkstad där man sänder ut signaler, intellektuella signaler, skriver, läser, sänder ut ännu mer signaler, gör resor, sammanfattar, sorterar, gör utställningar.
Det är mitt ideal. Mitt ideal är kanske ett hus i bergen, eller vid havet, en permanent utställningslokal, en mötesplats? Det är viktigt att skapa något som inte handlar om pengar, som handlar om idéer och möten. Idag går allt att köpa och det måste motarbetas. Hellre tjugo entusiaster än tusen köpare. Nog om det, John Berger, kolla upp honom. Jean Mohr, kolla också upp honom, Susan Sontag, kolla henne med och Kurt Bergengren, kolla honom också.
När Ni ändå är i farten, kolla in Landskronas fotofestival den 23 augusti. Det är faktiskt det första jag sett i Sverige som liknar fotofestival, där det är en slags kvalitet i botten. Viktiga saker, kolla upp det, ta Er dit. Jag tror på det mötet,, som sagt, annars var det en fin dag, sommarens finaste dag.
