Einàr o Co....o lite mansplaining

Jag läser om Einàr, killen som sköts i Hammarby sjöstad. Otroligt tragisk grej, men också en råttan på repetgrej. Han blev ju kidnappad av polare till en annan rappare, och den andra rapparen fick sitta och hans polare som genomförde kidnappning fick sitta, men med längre straff.

Einár då, han är inte heller något trevlig gök, ganska belastad, bland annat för ngt knivfuffens, så det är inga gröngölingar som byter tjänster även om de är under tjugo år, men lika förbannat är det ju för sorgligt.

Jag gick in och lyssnade på Einár på Spotify, en tio låtar eller något. Vilken tröttsam musik och vilka korkade texter, ett slags självförhärligande av våld och taskigheter.

Den frågan jag ställer mig direkt är: Varför är de så många som gillar detta? Varför är det så många unga människor som kan identifiera, eller låtsas att de identifierar sig med detta? Vi ska komma ihåg att samma fenomen kan hittas i Tik-tok, alltför ofta en slags barnporr, fast alla låtsas att det är gulliga småungar som gör allt för att se sexiga ut på u-tube,,,,jag tycker Tik-tok är en slags absurditet.

Jag lyssnade ganska mycket på gamla klassiker de senate dagarna och jag tänker på meddelandet som spreds, Peace, love and understanding. Vad kommer Einár och co med...en massa våldsromantik.

Det kan vara värt att fundera över hur det har blivit så här och hur de här rapparna kan vara så populära? Om man går från Revolution is not televised, över Eminem till Einar och co så är det en tragisk utveckling.

Det är ju framför allt en samhällsutveckling, där klasskillnaderna har ökat markant. Jag tror tex att privatiseringen av skolan betyder mycket. De som det går sämre för, lämnas åt sitt öde. En annan är drogerna. Staten borde givetvis ta droghandeln ur händerna på de kriminella. Gör hasch och Marijuana lagligt, så det kan köpas i butik, typ Systembolaget. Nu rekryteras ju småkids till drogförsäljning. Stryp den kranen direkt och sedan satsa på skolan. 

Thats all for today.