Den kalla lammgrytan

 Kaloxilos, den lilla, vackra byn. På morgonen, den svala, går jag i gränderna. En man öppnar dörren, har tjock jacka, käpp och stor mössa. Han ska sätta sig på sin veranda där solen ligger på. En bild av den grekiska fattigdomen.

Kalla vintrar fryser folk oerhört. De har inte råd med värme och husen är byggda för att tåla sol, men kylan har de noll koll på.

Resultat: Reumatism och andra kroppsskador som kommer av drag, fukt och kyla.

Jag tänker på Hemingway. Jag hade velat vara som honom. Att kunna skriva så. Att vara omdiskuterad långt efter sin död. Att ständigt påverka och inspirera.

Han gav mig alla verktyg jag behövde. Han skrev som en Gud och han lockade ut mig på äventyr.

Vädret är som en varm rock som läcker kyla på ryggen. Den här tiden med fel vind är en märklig upplevelse. Var du än gör så är du lite fel. Du är för kall, för varm och går du in, vill du gå ut och är du ute tänker du att du ska gå in. Det blir enklare då man kan tända i brasan, men det kan man inte börja med för tidigt heller för då räcker inte veden över vintern och det är slöseri med pengar.

Det är tankar som inte finns i Sverige. Då går man in eller så klär man på sig.

Jag klipper ner vindruvorna, de faller till marken och färgar stengården. Funderar på de mest avgörande politiska ögonblicken i mitt liv. De som glatt mig mest. Då Franco dog och Spanien blev fritt, Berlinmurens fall, Mandelas frigivning. Jag var med om alla, på plats, men också en aktion som ockupationen av kvarteret Mullvaden var en politisk och personlig frigörelse. 

Jag tänkte på mina barn, födda i slutet av 80-talet och början av 90.talet. Vad har de haft för politiska, vackra ögonblick, som de varit medvetna om? Inga, har det hänt en enda politisk skiftning under deras livstid som påverkat alla positivt, som skapat glädje? Enda jag kommer på är Metoo, en viktig grej men om det skapade så enormt mycket glädje vet jag inte. 

Det är märkligt, har vi haft nästan 10 år utan avgörande politiska glädjeämnen? Vi har en massa ultradeppiga, typ Trump, Bolsano, miljön, den urspårade bostadspolitiken, klassklyftorna,,,,klart att sådant sätter sig i huvudet på en ung människa. Var finns den politiska viljan som skapar den dynamiska och glädjefulla samtiden?

Jag klippte ner mina vindruvor. Tänkte att jag skulle vilja vara Hemingway, skriva så fenomenalt, äta gott och ha kul. Nu kanske han inte hade så kul eftersom han var alkis och hade många svåra sidor men om man går till böckerna så är det ren njutning och tro på livet som en möjlighet.

Nu har jag sagt det. Nu ska jag kolla på något som är långt ifrån lyckligt men fruktansvärt spännande i sin råhet: Kastanjemannen.