Sjuttiett, sjuttiett, som Lundells 67, 67

Så fyllde man år, utan åthävor. Jag cyklade i bergen, motvind, uppför men ändå ganska läckert. Älskar min cykel. Jag valde mellan att åka till beachen eller cykla. Blev cykla, sedan gör jag inte mer den här dagen, före middagen ikväll. Här med Johanna och Sofia, två verkligt fina systrar på Café Halki. Wenke påpekade en gång för mig att anledningen till att jag så ofta går på kaféer som ägs av kvinnor, beror på att hela min barndom präglades av kvinnorna runt vårt kafé på Skeppsholmen, Mamma, mormor, moster och så jag som sprang omkring i det stora köket på Skeppsholmen. Jag är hemma igen då jag går på familjeägda kaféer som drivs och ägs av kvinnor. Jag blir lilla Micke, lycklig och snäll.

The Mauler fick stryk. Skönt att det bara var en armbrytning han torska på. Hade varit värre att bli knockad. Nu kan han lägga av innan han blir vrak som de flesta blir som håller på för länge. 

Tyson ska uppvisningsboxas mot Roy Jones Jr. Jesus, två av världens genom tiderna bästa boxare ska uppvisningsboxas. Det är ju tragiskt. Jones är verkligen en tragedi. Han var i princip oslagbar, vann allt och sedan slutade han inte i tid och åkte på några ruskiga förluster. Han tappade allt där på något år. Och Tyson, som tjänat miljarder och förlorat allt.

Jag ligger på mitt rum i det Gula huset. Det är varmt ute, jag ska snart sova siesta. Det blir en vana, om en kvart blir det siesta, mellan 1430 och 1800, sedan rullar livet igång långsamt igen.