Livet som pyttipanna
Jag fyllde 18 år den 26 juli 1967. Det var väl då man bytte till högertrafik. Jag minns inte riktigt. Jag hade i alla fall haft egen bil i tre år, som jag märkligt nog sålde då jag fyllde 18. Jag minns i alla fall att jag var ute och körde fast man inte fick vara ute o köra då man bytte från vänster till högertrafik. Det var den 3 sept 1967 och jag tog mitt körkort två dagar efter jag fyllt 18, den 28 juli 1967.. Jag körde tre kvarter och sedan tillbaka till bilskolan o jag var godkänd. Det värsta var ju att jag körde min egen bil dit och därifrån. Ja, ni fattar.
Vi tävlade i rally och efter en redig bilkrasch så la jag av och satsade på fotografiet istället. När jag tog den här bilden 1968 körde jag Volvo P 1800. En slags sportbil som inte var min, tillhörde polarn Tommy, men jag skulle ju plåta den här tjejen och skulle imponera, så jag kom till plåtningen i den vackra Volvon.
Det gick inte bra, på ren svenska så gick det helt åt helvete. Det började med att jag körde ner bilen på sandstranden och fastnade i sanden. Det tog en timme med skottande, träplankor med mera att komma loss. Efter det var man inte lika läcker och fräsch om man säger så.
Tjejen var trevlig, men hon var förbannat missnöjd med mig. Inte blev det bättre då hennes byxor sprack och hon väste till mig: Jag hatar dig.
Vi körde hemåt. Jag lämnade av henne, lämnade tillbaka bilen och mer än femtio år senare skriver jag den här storyn.
Det är mitt liv. Mina misslyckanden blir mina bästa historier.
Vi tävlade i rally och efter en redig bilkrasch så la jag av och satsade på fotografiet istället. När jag tog den här bilden 1968 körde jag Volvo P 1800. En slags sportbil som inte var min, tillhörde polarn Tommy, men jag skulle ju plåta den här tjejen och skulle imponera, så jag kom till plåtningen i den vackra Volvon.
Det gick inte bra, på ren svenska så gick det helt åt helvete. Det började med att jag körde ner bilen på sandstranden och fastnade i sanden. Det tog en timme med skottande, träplankor med mera att komma loss. Efter det var man inte lika läcker och fräsch om man säger så.
Tjejen var trevlig, men hon var förbannat missnöjd med mig. Inte blev det bättre då hennes byxor sprack och hon väste till mig: Jag hatar dig.
Vi körde hemåt. Jag lämnade av henne, lämnade tillbaka bilen och mer än femtio år senare skriver jag den här storyn.
Det är mitt liv. Mina misslyckanden blir mina bästa historier.