Minus 25

Det är minus 20 på tempen, men då jag åker. i farten, blir det säkert minus 35. Det är inte att leka med och efter ett långt åk tappar jag andan. Näsan klibbar ihop, vill inte öppna sig. Jag står där nere och har lite panik innan det släpper.

Är det bra att hålla på så här för en gammal gubbe, tänker jag. Självklart är det bra. Jag älskar ju det hela.

Jag åker hem och käkar lite av min köttgryta. Har planer på en semla på Bageriet. Går ut och startar bilen, stendöd. Som tur var har jag allt man behöver i kylan, en batteriladdare och batteriet åker med in i lyan igen. Bastun är varm så jag planerar om.

Uttryck? Vad är ett uttryck? Jag har alltid sökt en laddning i allt jag gör, i mina bilder mest. Att laddningen kommer fram är viktigare än skärpa, perfektionism och allt annat. Bara laddningen, känslan, kommer igenom i bilden är jag nöjd.

Köttgrytan är perfekt, räcker en dag till. I morgon gör jag en fiskgryta som räcker i tre dagar. Funderar på om jag ska ta ut storslalomskidorna en sväng, men avstår. Jag älskar korta skidor som laddar på. Åkte upp i liften med två killar som hade fetingar. Vad ska dom med dom till? Finns ingen tjocksnö ännu. Jag minns fortfarande hur JP, landslagskillen, körde genom snöhögarna på ett par Ross, worldcuprace a 165 långa och med getingmidja. Där fick man en idol, eller i alla fall ett föredöme. Fuck fetingar.