De gamla hjältarna faller och återuppstår

Det är en märklig tid nu. För någon vecka sedan såg jag Sven Wollter sitta och göra bort sig i tv och nu är Mikael Wiehe uppe till rakning för han tar emot Leninpriset som egentligen borde heta Jan Myrdalpriset. Båda Wiehe och Wollter får veta att de lever, framställs som massmördare på nätet.

Vad det gäller Wiehe är jag lite kluven. Han kan både tacka nej och ta emot. Lenin startade ju revolutionen och sedan blev det väl inte så mycket mer, men på nätet låter det som om Lenin slagit ihjäl tjugo miljoner pers... ja vem vet, det gamla hjältarna faller.

Vad ska man säga om att ta emot medalj av Kungen då? Är det okej? Lundell gick aldrig dit, andra  tog emot sin.... mycket med det där.

Jag kollar på Martin Parrs blog. Den är bra. Den här bloggen 5B4 är mycket bra om man gillar fotoböcker.

Jag minns Martin Parr då han kom till Mira, vårt bildarkiv. Jag var ju styrelseordförande då och vi snackade en del. Han hade två kameror, på en ställning. En för svartvitt och en för dia. En effektiv man då det gällde att få till arkivbilder och han sålde bra. Sedan gick han till Magnum.

Gamla hjältar faller, men inom fotografi verkar det vara tvärtom. Årets upplevelser var ju filmen om Jean Hermanson, Sergio Larrains tjocka bok, Imogen Cunningham, Kertesz och kanske Elliot Erwitt. Ingen under 80 och vissa till och med döda.
Ingen av de där var nya namn för mig, sett deras bilder i fyrtio år och lika förbannat slog de mig med häpnad.

Kollade på ett inslag där Bruce Gilden och Elliot Erwitt går omkring med en slags glasögon som Google fixat och som fungerar som kameror. De tar ungefär samma bilder som de förväntas ta och konstigt nog känner jag bara : Redan sett, tusen ggr.

Vad är det som ska till? Kanske återgå till det analoga. Jag vill ha en liten kamera, en Ricoh gr??? Eller en Contax? Finns det någon som byter en kamera mot en bild? Varför säger jag så här? Jo, för hur jag än analyserar fotografi så har det blivit så otroligt mycket mer ointressant sedan det digitala kom till makten. Jag har inga åsikter om det, är bara så. End of discussion.

Vad är det nya inom fotografin? Det är tvprogram typ " Alla är vi fotografer", en slags såpoperor som sänker fotografin ner i graven och det är helt okej, men visa också något som lyfter, typ Charlie Drevstams film om Hans Gedda. Om vi ska bli idiotförklarade så ska vi också få en chans att bli lite smartare.

Det är en tung tid nu. Jag gör inte så mycket, skidar och tränar och tänker och tänker också på att många fotografer gjorde sina fantastiska bilder under en period på typ tio år, Sergio Larrain, Robert Frank, Larry Clark, det finns många. Det är okej att ha luckor, långa luckor i produktionen. Det är inte fotografiet som är viktigt. Det är livet.