Ett vackert land

Jag cyklar genom ett vackert Södermanland. Formen känns bitvis fin.På kvällen kommer jag att vara slut i kropp och själ, men just nu känns det bra. Det är ett vackert land vi lever i. Ett gammalt Aeroflotplan står på ett gärde. Jag undrar hur det kommit dit?

I Borrby, dit jag tänkte flytta för en tio år sedan fick SD 20 procent. På Östermalm har Moderaterna 30 procent. I mina kvarter, har Miljöpartiet och sossarna mest, FI är stora och V hänger med.

I Frankrike fick Le Pen, 25 procent. Det räcker inte med att vända ryggen till och blåsa i piporna. Om man läser statistik så ser vi hur Europa, Sverige klassklyftas. I mina kvarter, de lyckligt lottade som på något vis lyckats, får FI stora poäng och SD små, men där klassklyftan slår åt andra hållet, där är det minsann andra bullar.

Något måste göras, men vad? I Grekland, mitt andra eller tredje hemland, går vänstern och högern framåt. De stora partierna faller som stenar, och med all rätt. Den socialistiska och liberala korruptionen har varit total så länge jag har hängt i det landet. Att extremistpartierna till höger växer fram förklaras till stor del av att sossarna så länge varit totalt under isen. Kolla våra sossar, som inte ens kan avskaffa vinster i vården och i skolan. Snacka om att ge grogrund för missnöjespartier. Europa och Sverige polariseras. Och vad som kommer ut av det vet vi inte, men vi lär väl få se.

Det är vackert i Södermanland. SD har ett ganska starkt fäste i det vackra landskapet jag cyklar genom. Det är en märklig känsla att ett sådant vackert land kan ha sådana konstiga åsikter.