onsdag 28 maj 2014

Det finns en strimma sol

Det finns en strimma sol på gatan. En del går till vänster, andra mot höger. En kille kommer i kortärmad tröja, en kvinna i dunjacka går åt andra hållet. Vad är det för väder? Som vanligt, bäst att kolla själv. Det är alltid bäst att kolla själv.
Inget är enklare i livet än att sitta på sin kammare och tro och tycka. Ett liv är att gå ut och delta, konfronteras, känna in. Fotografens livsmjölk är att gå ut och känna in. Jag drömde att jag blev intervjuad, blev frågad om hur jag väljer mina bilder. De kommer till mig, en känsla talar till mig, sedan lägger jag ihop det jag ser med det jag upplevt i sextiofem år och det jag tror jag ska uppleva om tio år, därefter blir bilden till.
Jag ser, men jag befinner mig långt bakom och framför det jag ser på samma gång. Det är som att lukta på fingrarna efter man har haft sex med sin älskade. Man är i tre skikt på samma gång, nu, då och sedan. Fantasin spränger gränser. Verkligheten är fantasins mannagrynsgröt.

Anders Fellini Frickmeijer har gjort en film, En fin kille med lurig blick, en sk gamäng. Det är sådana som behövs, de allvarliga med de snea leendena. De som fyller gatan med små streck av ljus, de som gör att vi kliver ur dunjackan då det blir nödvändigt.

Jag läste ut Stig Larsson, Essingens stolthet. Hans senaste, bra bok om att skriva. Han skryter om sig själv. Gör han rätt i. Han och Flink, skådisen och regissören, har något speciellt. En kärlek till livet och jobbet, en utarmande hänsynslöshet till sig själva. Sedan tar de livet av sig själva lite för ofta för att det ska vara kul för någon, men de vet vad kvalitet är.


Konsten är den enda arena, förutom idrotten, där man måste vara elitist. Det är helt okej att vara hantverkare, men det är bara på den elitistiska nivån man påverkar på djupet. Kulturhatet är hemskt i vårt land. Det finns folk som hatar kulturarbetare, anser att vad de gör är oviktigt, samtidigt som de läser tidningen, ser på tv, går på bio, lyssnar på musiken på fiket, tatuerar sig, ser på porr,,,, listan är oändlig. Hela vårt liv är omgivet av kultur, men så fort någon gnäller över taskiga villkor, fylls kommentatorsfälten med hat. Hat som säger att en sjuksköterskas jobb är viktigare än en kulturarbetares. Låt mig då ställa en enkel fråga. Hur ofta går du till doktorn om år? En gång, kanske mindre? Hur ofta läser du tidningen, på nätet, lyssnar på musik, ser på film,,,,kom inte att säg att kultur är oviktigt.

Det är en solstrimma där ute. Jag tänker på att kyssa en kvinna. De blöta läpparna, den försiktiga lena tungan, jag är före och efter, hennes glittrande sköte, den tysta ron bakom en vajande gardin. Jag är före, efter och nu. Jag är priviligerad som kan tänka på kyssar en tidig onsdag morgon då solen gör en strimma i parken utanför mitt fönster. Då, nu och sedan, det är så jag tar mina bilder.