Garry Winogrand,,,,
http://www.americansuburbx.com/2012/01/interview-monkeys-make-problem-more.html
Idag möts två tankar. Först läste jag en blogg om den dyra, 60 lakansLeican. Hur bra bilder den tog, om den nu tog bra bilder. I alla fall kvaliteten på filerna. Jag har ju en 6,5lakansricoh som jag kör med och den var inställd på 400 asa, jpg och svartvitt där jag både dragit upp kontrasten och skärpan i kameran.
För några dagar sedan tog jag och testade detta. Om jag kunde komma nära Leican i kvalitet? Om jag kunde få mina filer att bli som jag vill, DIREKT i kameran. Därav uppskärpningen och den svaga kontrasthöjningen.
Den andra grejen var Winogrands snack se länken, om att det enda han ser som en fotografisk utmaning är konsten att fotografera. Att få ljus och händelse att mötas. Att få till en bra bild i stunden.
Varför detta? Jo, för nu har jag sett så många konstnärer som arbetar med bild. De är skitusla fotografer, men använder kameran men ingen av dom klarar av det som tex Bresson eftersträvade. Att få en bild att mötas i ljus och händelse på en hundradels sekund. Snarare är det så att jag nu sett en hel del utställningar där slarvet varit det som utmärkt bilderna. Där man har förenklat processen, skitit i bilden men satsat på något annat, kanske flödet, känslan osv,,,
Nog om det, tillbaka till det tekniska. Jag konstaterade att då jag tog upp bilderna o datorn så hade jag behövt kört lite mer kontrast, skärpan var okej. Jag drog dom i Ps och sedan Silver efex där jag i brist på Trix nästan alltid väljer Agfa på 400 asa som filmpålägg. Något annat gör jag inte....
Om det blev som Leican? Kanske, kanske inte? I alla fall är jag väldigt nöjd.
