Historier från prärien, 4.

Tidsbild från Prärien

Samma gäng, samma bord. Varje dag. Alla var vackra. Alla. Helvetiskt vackra. Det var den här tiden då polarn som rånade bank sålde kaffe eller då bussen hette nåt som 48:an. Polarn körde nattbussen. En röd sak. En natt då jag satt på Tim, på Timmermansgatan, stannade en röd Sl-buss utanför ingången. Den japanske karatetränaren  i dörren, tittade storögt på snubben i SL-uniform som trängde sig fram till baren och ropade på mig.

- Häng med, så åker vi ner på stan och spanar.

- What a fuck, självklart, och så gungade vi ner till Kungsan, han och jag i nattbussen. Det var schysst läge. Det var i Kungsan alla de vackra var även om man nu hade börjat glida upp mot Söder. Det var den goda rörelsen, sedan kom det dåliga, men Tim på Söder var en klart godkänd rörelse.

Vi snurra runt Kungsan med bussen, sedan var det läge för honom att köra enligt schemat och  han körde upp mig på Timmermansgatan igen.

Det var Party, skönt party, typ 54 i NY, träffade en donna med värsta röda läpparna. Aldrig sett något liknande. Jag gjorde ett bokomslag med de där röda läpparna. 

Hon var kaxig som fan, dissade svenska snubbar, tyckte dom inte tog initiativ.

- Kolla det här då, sa jag och sög tag i henne och kysste henne.

Hon bara garva, slicka sig om läpparna och sa: So far so good.